Grundläggande friheter (åk. 2-4)

sep 30, 2021

Lektionen handlar om friheter. Barnkonventionen artikel 13, 14 och 15. Eleverna lär sig om yttrandefrihet, religionsfrihet och mötesfrihet. Grundläggande begrepp i vår demokrati som även gäller barn. I lektionen träffar ni Liden från Kambodja som berättar om att säga vad man tycker. Eleverna får upptäcka alla föreningar de är med i. De gör en övning i att uttrycka sig med konst och att förstå de andra. Hur fungerar friheterna på den egna skolan?
Författare: Rafiki
Alphona står framför sin skola i Bangladesh

Koppling till läroplan

Samhällskunskap

Ur centralt innehåll år 1–3

  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Ur centralt innehåll år 4–6

  • Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättig­heter i enlighet med barnkonventionen.

Svenska

Ur centralt innehåll år 1–3

  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.

Ur centralt innehåll år 4–6

  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program.

Lärarinstruktioner

(Länk tillLäs övningarna och fundera ut hur du de passar dig och din klass bäst. Övningarna kan plockas en och en eller spridas över flera lektionstillfällen.

Du kan dela lektionen med eleverna genom att kopiera och skicka länken Start – Grundläggande friheter (åk. 2-4) Då kommer eleverna direkt till övningarna. Du kan också visa lektionen på storbild och låta eleverna följa med.

Lektionens mål

  • Eleverna ska känna till yttrandefrihet, religionsfrihet och mötesfrihet som rättigheter.
  • Eleverna ska förstå att barn i andra länder har samma rätt och funderar på liknande frågor.
  • Eleverna ska ha provat på att uttrycka en åsikt och att ha funderat över hur de lyssnar på andra.

Lektionsplan

Start: Se filmen på ca 3 minuter. Bitte förklarar innehållet i de tre artiklarna. En uppföljande fråga innan ni börjar med texten i introduktionen är om eleverna känner igen att de har de här rättigheterna.

2. Introduktion: Här kommer barnkonventionens artiklar om friheter. Texten startar i artikel 12 som är en av barnkonventionens grundläggande principer. Läs tillsammans om yttrande-, religions- och mötes-/föreningsfrihet. Försäkra dig om att eleverna förstår orden.

De här rättigheterna gäller alla i Sverige och finns med i regeringsformen som är en av grundlagarna. Dessutom är de en del av barnkonventionen som gäller alla barn i hela världen.

Med den blå rutan kan ni koppla in de globala målen om eleverna är bekanta med dem.
Dela in klassen i grupper som får komma fram till svar på frågorna i den gröna rutan.
 
3. Övning (a-d) Övningarna är olika. Låt eleverna själva välja en eller flera övningar eller dela ut övningarna till dem.

(a) En intervju från Kambodja där Liden har åsikter. En del av yttrandefrihet är att fritt få ta del av information. Liden svarade att han får reda på av föräldrarna.

I övningen kan ni läsa hur andra barn får reda på saker. Ta sedan vidare klassen i hur man kan lyssna in andras åsikter.

Här kan man lyfta en diskussion om vad som är OK och inte OK att säga/skriva när man inte delar åsikten.

(b) Religionsfrihet. Läs vad barn på Rosenlundsskolan anser om att uttrycka sin religion. Jobba med frågorna. Beroende på ålder kan man jobba i helgrupp eller i par. (Länk till filmen där barn på Rosenlundsskolan  pratar om åsikts- och religionsfrihet finns nedan).

(c) En övning om föreningsfrihet. Först lyfter vi fram mångfalden av föreningar som troligen finns bland eleverna. Är det smalt kan pedagogen hjälpa eleverna att se fler olika föreningar. Mötesfriheten är inte det första eleverna tänker på när de tänker idrottsförening. Ta fram någon av de föreningar eleverna är med i och visa hur det är tillåtet att mötas fritt. En av frågorna handlar om hur man kan lämna en förening. Det är en viktig del av föreningsfriheten.

(d) Dags att skapa. Låt eleverna framföra sin åsikt men låt budskapet få komma fram på fler sätt än endast en textrad.

Åsikten är inte det viktigaste utan att eleverna får prova nya sätt att framföra sin åsikt. Börja med att läsa texten tillsammans.

4. Avslutning Med kunskap om rättigheterna finns möjlighet att förbättra i vardagen. Ett förslag är att låta eleverna svara på första frågan för sig själv först och tänka in yttrande-, religions- och mötesfrihet.

Sedan kan man ha ett klass- eller gruppsamtal om vilka rättigheter som inte fungerar på skolan.
Stödfrågor: Får alla ha en egen åsikt eller är det bara några? Hur bemöts man om man har en avvikande åsikt? Är det ok att säga vad man tror på eller inte tror på om många andra har en annan tro? Utifrån det samtalet kan klassen fundera på om de ska göra något tillsammans.

Material

Intervju med Marion och texterna om barnkonventionens artiklar finns i Rafikis tidning nr 4 2021. Till pdf-version av tidningen

Fler texter och berättelser på temat finns på temasidan om rätt till inflytande på rafiki.se  Temasidan hittar du här.

Se filmen om religionsfrihet. Elever på Rosenlundskolan förklarar artikel 14. Till filmen om artikel 14 på Vimeo.

Vill du läsa på?

Rafikis sida om barnkonventionen

Unicef om barnkonventionen

1. Start – film

Bitte berättar om barnkonventionen, artikel 13, 14 och 15:

2. Introduktion

Barnkonventionen artikel 13-15

Alla barn får säga vad de tycker.
De vuxna ska lyssna på barn och bry sig om vad barn säger.
Det är en viktig rättighet i barnkonventionen som du kan hitta i artikel 12.

Yttrandefrihet

Du har rätt att ta reda på saker.
Du har rätt att säga det du tycker. Och du får säga det genom att skriva, rita, sjunga, dansa eller på annat sätt.

Religionsfrihet

Du får tro på vilken religion du vill. Dina föräldrar får visa dig, men du bestämmer själv över dina tankar.

Föreningsfrihet

Du får vara med i föreningar. Du får delta i fredliga möten.

Vad du inte får

Barnkonventionen ger alla barn dessa rättigheter. Men du får inte prata illa om någon. Du får inte kränka någon annans rättigheter.
Du får inte heller skada den ordning som är i ditt land.

Globala mål och barns rätt

Rafiki kopplar ihop världens utveckling med barnkonventionen.
De globala målen bidrar till barns rättigheter. Ett delmål i Mål 16 handlar om att alla ska få tillgång till information och att yttrandefrihet och andra friheter skyddas. I Mål 10 finns ett delmål om att alla människor ska få delta i samhället. Det gäller även dig som är ung.

Diskutera med en grupp

1. Är det någon av rättigheterna som inte fungerar för alla barn där du bor? Ge exempel på det!

Vuxna ansvarar för barns rättigheter. När rättigheterna kränks:

2. Vem kan ni be om hjälp?

3.Vad kan du och kompisarna göra?

Rafiki-figuren och en tjej talar inför vuxen publik
Globala målens symboler, mål 10 och 16.

3 a. Övning: Yttrandefrihet

Flicka på skolgård

Liden

Ålder: 11 år, klass 5.
Familj: föräldrar, två bröder.
Bor: Mondulkiri, Kambodja.
Gillar: Äta chili och grillad fisk. 

Svara på:

1. Liden får information från föräldrarna. Han och du har rätt att söka information på många olika sätt. Hur får du information om samhället och om det du vill veta? Hur vet du om det är sant?

2. Du får tala om vad du tycker. Hur gör du och kompisarna för att lyssna på varandra?

3. När lyssnar vuxna på det du tycker?

 

– Vi lyssnar på varandra!

I ett hus av trä bor Liden. Lidens pappa brukar köra honom till skolan på motorcykel.
Men nu är det pandemi så skolan är stängd.

Liden har skolböckerna hemma och får hjälp av mamma och pappa. Mamma är bra på engelska.

Liden har fåglar och gillar att vara i naturen.

Hej Liden! I vilka frågor får du vara med och bestämma?
– Jag väljer mat ibland. Jag väljer min kläder.

– När jag passar mina småbröder bestämmer jag. De ska inte hitta på saker så de skadar sig, så jag tar hand om dem.

– När jag är med kompisarna lyssnar vi på varandra. Ibland får jag bestämma och ibland någon annan. Vi gör det tillsammans.

Visar andra dig respekt?
– Ja, ibland!

Hur får du information om samhället och om det du vill veta?
– Jag får information om viktiga saker från föräldrarna.

Vad är viktigt för dig?
– Att ta hand om mina sockeräpplen som jag odlar. Jag gillar sockeräpplen.

 

Tre andra barn om information och sanning

Rafiki frågar några barn i Sverige var de får sin information ifrån, och hur de vet att den är sann?  

Liam:

Var får du din information från? 
– Böcker, google, mamma och pappa. 

Hur vet du att det är sant?
– Det vet jag faktiskt inte. Vissa saker kan inte vara sant. Ibland tror jag inte på det.

Ronja:  

Var får du din information från? 
–  Från tidningar och TV. Från mamma och pappa som berättar för oss. 

Hur vet du att det är sant?
–  Tittar om det står på fler ställen. Letar efter källan. 

Emmie:  

Var får du din information från? 
–  TV, tidningar, vuxna och föräldrar. 

Hur vet du att det är sant?
–  Jag försöker hitta källan. Om min kompis har sagt något som hon har hört, försöker jag hitta var det kom ifrån. Kollar Wikipedia. 

3 b. Övning: Religionsfrihet

Fyra barn sitter i en soffa och pratar.

Att tänka och tro som man vill är en rättighet. Du bestämmer själv vad du tror. Barn på Rosenlundskolan berättar om rätten att tro och tänka fritt. 

Får du tro som du vill? 

Intervjuare:

– Ted, jag har en fråga till dig. Tror du på någon religion? Och kan du uttrycka vilken religion du tillhör?

Ted:
– Jag tror på kristendomen och jag känner att jag kan uttrycka min tro när och hur jag vill.

Intervjuare:

–  Påverkar dina kompisars tro er relation på något sätt?

Ted:

– Nej det spelar ingen roll vad de tror på, för alla ska kunna välja själva. Alla är lika mycket värda, oavsett.

 

 

Svara på frågorna i en grupp eller hela klassen:

1. Vad vet du för olika religioner som människor tror på?

2. Blir alla på din skola respekterade för den tro som de har?

3. Hur tycker du man ska göra för att visa att man respekterar att alla har rätt till sin tro?

 

3 c. Övning: Föreningsfrihet

Frågor att svara på

  • Är du med i en förening eller en klubb?
  • Vad gör ni i din förening/klubb?
  • Har ni möte i föreningen?
  • Hur gör ni i din förening för att alla ska känna sig välkomna?
  • Om du inte vill vara med i föreningen – hur gör du för att gå ur den?
Karta över Sverige och närliggande länder - från Google
Karta över Sverige och närliggande länder - från Google
Frida rider

3 d. Övning: Din åsikt!

Får jag säga och tycka vad jag vill?

Ja! I Sverige har vi yttrandefrihet.
Det betyder att du får säga, skriva och tycka vad du vill.

Du har också skyldigheter.
Alltså saker du måste göra.
Du får inte hota eller kränka någon när du säger vad du tycker.

Kränka är att göra något dåligt eller säga något dåligt till en annan person.
Du får heller inte bryta mot någon lag.

Du får protestera mot saker som du inte håller med om.
Eller säga till om du vill ändra något.

Du får demonstrera för att de som bestämmer ska göra mer för klimatet.
Eller för något annat som du tycker är viktigt.

Du får tro på vad eller vem du vill.

Uppgift:

Konst kan vara ett sätt att visa en åsikt.

1. Kom överens i klassen om ett par olika sätt att säga vad man tycker. Lyssna på varandra.
Förslag: En digital skylt. Ett stort plakat eller banderoll. Eller kanske en bild som handlar om något som är viktigt för dig. Det finns fler sätt såklart.

2. Uttryck din åsikt på något av de sätt ni kommit överens om. Ta hjälp om det är svårt. Kan du säga det du vill utan att såra någon annan?

3. När det är klart: Försök förstå vad de andra vill säga med sin konst. Ett bra sätt är att fråga dem.

4. Om ni vill: Ställ ut konsten där andra kan se vad ni tycker.

Karta över Sverige och närliggande länder - från Google
Karta över Sverige och närliggande länder - från Google
Karta över Sverige och närliggande länder - från Google

4. Avslutning

Så här är det!

Barn har rätt till inflytande. Barnkonventionen säger att barn har rätt till:

  • Yttrandefrihet
  • Religionsfrihet
  • Föreningsfrihet

I Sverige har både barn och vuxna samma rättigheter. Det finns länder där det inte är tillåtet att säga vad man tycker. Inte heller att ha den tro man vill.

Det är vuxna som har ansvar för att barn får sina rättigheter. När du som är barn uttrycker din åsikt så ska vuxna lyssna på vad du har att säga.

Fundera på

Nu vet du om dina och andra barns rättigheter.

  • Kommer du att göra något annorlunda än tidigare?
  • Rättigheterna gäller överallt. Fungerar de på din skola?
Två flickor som leker och ler in i kameran.