Grundläggande friheter (åk. 4-6)

sep 28, 2021

Lektionen handlar om friheter, barnkonventionen artikel 13, 14 och 15. Eleverna lär sig om yttrandefrihet, religionsfrihet och mötesfrihet, grundläggande begrepp i vår demokrati och som även gäller barn. I lektionen träffar ni Marion från Kenya som berättar om att säga vad man tycker. Eleverna får upptäcka alla föreningar de är med i. De gör en övning i att uttrycka sig med konst och att förstå de andra. Hur fungerar friheterna på den egna skolan?
Författare: Rafiki
Alphona står framför sin skola i Bangladesh

Koppling till läroplan

Samhällskunskap

Ur centralt innehåll år 4–6

  • Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättig­heter i enlighet med barnkonventionen.

Svenska

Ur centralt innehåll år 4–6

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program.

Lärarinstruktioner

Läs övningarna och fundera ut hur du de passar dig och din klass bäst. Övningarna kan plockas en och en eller spridas över flera lektionstillfällen.

Du kan dela lektionen med eleverna genom att kopiera länken Start – Grundläggande friheter (åk. 4-6) och skicka. Då kommer eleverna direkt till övningarna. Du kan också visa lektionen på storbild och låta eleverna följa med.

Lektionens mål

  • Eleverna ska känna till yttrandefrihet, religionsfrihet och mötesfrihet som rättigheter.
  • Eleverna ska förstå att barn i andra länder har samma rätt och funderar på liknande frågor.
  • Eleverna ska ha provat på att uttrycka en åsikt och att ha funderat över hur de lyssnar på andra.

Lektionsplan

Start: Se filmen på ca 3 minuter. Elever i klass 6 förklarar hela artikel 13. En uppföljande fråga är vad som var nytt för dina elever.

2. Introduktion: Här kommer barnkonventionens artiklar om friheter. Texten startar i artikel 12 som är en av barnkonventionens grundläggande principer.

Läs tillsammans om yttrande-, religions- och mötes-/föreningsfrihet. Försäkra dig om att eleverna förstår orden eftersom till exempel ”yttrande” och ”åsikt” inte ingår i alla barns dagliga ordförråd.

De här rättigheterna gäller alla i Sverige och finns med i regeringsformen som är en av grundlagarna. Dessutom är de en del av barnkonventionen som gäller alla barn i hela världen.   

Med den blå rutan kan ni koppla in de globala målen om eleverna är bekanta med dem.

Dela gärna in klassen i grupper, som får komma fram till svar på frågorna i den gröna rutan. 

Övning om religionsfrihet finns i en separat lektion där pedagog och elever på Rosenlundsskolan gjort en lektion för Rafiki. Lektion om artikel 14.

Övningar (a-d) Låt eleverna själva välja en eller flera övningar eller dela ut övningarna till dem.

(a) En intervju från Kenya där Marion har åsikter. Eleverna läser och kan jämföra med vad de själva tycker. Fråga 2 handlar om att man kan ha olika åsikt. Eleverna funderar över hur man hanterar det. Här kan man lyfta en diskussion om vad som är OK och inte OK att säga/skriva när man inte delar åsikten.

(b) En övning om föreningsfrihet. Först lyfter vi fram mångfalden av föreningar som troligen finns bland eleverna. Är det smalt kan pedagogen hjälpa eleverna att se fler föreningar. Mötesfriheten är inte det första eleverna tänker på när de tänker idrottsförening. Ta fram någon av de föreningar eleverna är med i och visa hur det är tillåtet att mötas fritt. En av frågorna handlar om hur man kan lämna en förening. Det är en viktig del av föreningsfriheten.  

(c) Dags att skapa. Låt eleverna framföra sin åsikt, men låt budskapet få komma fram på fler sätt än endast en textrad.  

Åsikten är inte det viktigaste utan att eleverna får prova nya sätt att framföra sin åsikt. Börja med att läsa texten tillsammans.  

d) En övning i att argumentera och lyssna på andras åsikter. Du kan välja ett eget tema. Om du vill att eleverna ska använda aktuell forskning, bör du ge dem de länkar de kan använda.

Avslutning. Med kunskap om rättigheterna finns möjlighet att förbättra i vardagen. Ett förslag är att låta eleverna svara på första frågan för sig själv först och tänka in yttrande-, religions- och mötesfrihet. 

Sedan kan man ha ett klass- eller gruppsamtal om vilka rättigheter som inte fungerar på skolan.

Stödfrågor:
Får alla ha en egen åsikt eller är det bara några?
Hur bemöts man om man har en avvikande åsikt?
Är det ok att säga vad man tror på eller inte tror på om många andra har en annan tro?
Utifrån det samtalet kan klassen fundera på om de ska göra något tillsammans. 

Material

Intervju med Marion och texterna om barnkonventionens artiklar finns i Rafikis tidning nr 4 2021. Till pdf-version av tidningen

Fler texter och berättelser på temat finns på temasidan om rätt till inflytande på rafiki.se  Temasidan hittar du här.

Se filmen om religionsfrihet. Elever på Rosenlundskolan förklarar artikel 14. Till filmen om artikel 14 på Vimeo.

Vill du läsa på?

Rafikis sida om barnkonventionen

Unicef om barnkonventionen

1. Start – film

Elever på Rosenlundskolan har i filmen funderat på artikel 13 i barnkonventionen:

2. Introduktion

Barnkonventionen artikel 13-15

Alla barn har rätt att säga sin åsikt om det som rör dem. Vuxna ska lyssna på barn och ta hänsyn till vad barn säger. Det är en av de viktigaste rättigheterna som barnkonventionen ger dig.

När myndigheter tar beslut som påverkar barn måste de lyssna på barnen. Barn har rätt till inflytande. Allt detta står i artikel 12.

Yttrandefrihet (artikel 13)

Du har rätt att söka och få information och du har rätt att dela med dig av det du tycker. Det kan du uttrycka i text, tal, i konst eller som du vill.

Religionsfrihet (artikel 14)

Du får ha den tro eller religion du vill. Dina föräldrar får vägleda dig men du bestämmer själv över dina tankar.

Föreningsfrihet (artikel 15)

Du får, men måste inte, vara med i föreningar. Du får delta i fredliga möten.

Barnkonventionen ger alla barn rätt till detta. Det finns gränser. Det du gör får inte kränka andras rättigheter. Det du gör ska inte skada ditt lands säkerhet eller den ordning som är i ditt land.

Globala mål och barns rätt

Rafiki kopplar ihop världens utveckling med barnkonventionen.
De globala målen bidrar till barns rättigheter. Ett delmål i Mål 16 handlar om att alla ska få tillgång till information och att yttrandefrihet och andra friheter skyddas. I Mål 10 finns ett delmål om att alla människor ska få delta i samhället. Det gäller även dig som är ung.

Diskutera med en grupp

Är det någon av rättigheterna som inte fungerar för alla barn där du bor? Ge exempel på det!

Vuxna ansvarar för barns rättigheter. När rättigheterna kränks:

  1. Vem kan ni säga till?
  2. Vad kan du och kompisarna göra?

Lär mer om artikel 14

Rafiki har en lektion om religions- och åsiktsfrihet. Elever berättar och du får lära dig mer om barnkonventionen artikel 14.

Rafiki-figuren och en tjej talar inför vuxen publik
Globala målens symboler, mål 10 och 16.

3 a. Övning: Yttrandefrihet

Flicka på skolgård

Hej jag heter Marion!

Jag heter Marion och är 13 år.
Jag bor i Kenya och går i Nairrattaat-skolan.
Jag bor med min mamma, pappa, två systrar och
en bror. Jag gillar att läsa böcker!

Det är Ok att säga vad jag tycker

I vilka frågor får du vara med och bestämma, Marion?
– Jag får bestämma vilka kläder jag ska ha på mig och vad vi ska laga för mat hemma.
– Jag vill bestämma om hur min framtid ska se ut och vad jag vill bli när jag blir stor.

Vilka frågor är viktiga för dig?
– Eftersom jag är flicka tycker jag att det är viktigt att prata om sådant som påverkar flickor. Till exempel menstruationshygien, tidiga graviditeter och annat som påverkar unga tjejer.

Var kan du få sådan information ifrån?
– Från mina lärare, föräldrar, äldre och vänner.

Vilka frågor tycker du att du och dina kompisar borde få prata om?
– Om sådant som påverkar oss, som barnarbete, sexuella övergrepp mot barn och barnmisshandel.

Bestämmer du över någon annan?
– Ja, jag bestämmer över mina syskon och vänner ibland.

Hur visar du respekt för dem då? Så de inte blir ledsna eller besvikna.
– Genom att ”sätta mig själv i deras skor”, alltså sätta mig in i deras känslor, och genom att be om deras åsikt.

De som bestämmer över dig, visar de dig respekt?
– Ja, det gör de, men ibland känner jag att de borde fråga mer om vad jag tycker.

Kan människor där du bor tänka vad de vill?
– Jag tror att folk kan tänka och tycka vad de vill, men bara goda tankar. Barn tycker oftast som sina föräldrar. Det är svårt att ha en egen åsikt mot dem.

Är det okej att säga vad du tycker om andra människor?
– Ja, det är okej, men det är bra att tänka på deras känslor, så jag inte sårar dem när jag säger vad jag tycker.

Är det något som du skulle vilja säga till barnen i Sverige om det vi pratat om?
– Var modig och prata med de vuxna i frågor som påverkar dig, för deras beslut påverkar dig som är barn.

– Till de vuxna skulle jag vilja säga att du ska anstränga dig så barnen förstår dig. Be om barnens åsikter, så att de kan berätta vad som är viktigt för dem.

Svara på:

  1. Marion berättar om att tycka och tänka och hur hon kan säga det hon tycker. Det är ett exempel från Kenya. Känner du igen det hon säger eller är det annorlunda för dig?
  2. Ibland tycker du inte samma som kompisarna eller föräldrarna. Är det OK? Lyssnar de på dig?
  3. Hur gör du för att lyssna på andras åsikter?

 

3 b. Övning: Föreningsfrihet

Frågor att svara på

  • Är du med i en förening eller en klubb?
  • Vad gör ni i din förening/klubb?
  • Har ni möten i föreningen?
  • Hur gör ni i din förening för att alla ska känna sig välkomna?
  • Om du inte vill vara med i föreningen – hur gör du för att gå ur den?
Karta över Sverige och närliggande länder - från Google
Karta över Sverige och närliggande länder - från Google
Frida rider

3 c. Övning: Din åsikt!

Ja! I Sverige har vi yttrandefrihet – det betyder att alla får säga, skriva och tycka vad de vill. Men vi har också skyldigheter – till exempel att inte kränka eller hota någon.

Att alla får säga, skriva och tycka vad de vill utan att bli hotade eller straffade är några av de viktigaste rättigheterna vi har i Sverige. 

Du får protestera och demonstrera
Om du till exempel tycker att de som bestämmer ska göra mer för klimatet, så har du rätt att säga det till dem eller att gå ut och protestera (precis som Greta Thunberg). Du kan bilda en förening och samla människor som vill jobba för klimatet.

Du får tycka och tro vad du vill
Om du tycker att det är dumt att kommunen ska bygga en ny väg där du bor får du lov att skriva eller ringa till kommunen och säga det. Och du bestämmer själv om du vill tro på Jesus eller Allah eller Buddha eller ingenting alls.

Inte kränka eller hota
Vi får inte göra precis vad som helst. Har man rättigheter måste man vara snäll och tänka på andra. Du får inte kränka eller hota någon. Kränka är att göra något dåligt eller säga något dåligt till en
person. Du får heller inte bryta mot någon lag, så klart.

Uppgift:

Konst kan vara ett sätt att visa en åsikt.

1. Kom överens i klassen om ett par olika sätt att säga vad man tycker. Lyssna på varandra.
Förslag: Gör en bild som handlar om något som är viktigt för dig. Eller ett stort plakat eller banderoll med text och bild. Kanske en digital skylt? Det finns många sätt.

2. Uttryck din åsikt på något av de sätt ni kommit överens om. Ta hjälp av en kompis om det är svårt. Kan du säga det du vill utan att såra någon annan?

3. När det är klart: Försök förstå vad de andra vill säga med sin konst. Ett bra sätt är först kolla själv och att sedan fråga om du har förstått rätt.

4. Om ni vill: Ställ ut konsten där andra kan se vad ni tycker.

Karta över Sverige och närliggande länder - från Google
Karta över Sverige och närliggande länder - från Google
Karta över Sverige och närliggande länder - från Google

3 d. Övning: Argumentera!

Varför tycker du så?

Varför tycker du så? ​

På skolor i Uganda tränar eleverna på att hitta argument för sin åsikt. De övar på att förklara varför de tycker som de gör. De försöker övertyga sina kompisar med bra argument.

När Rafiki var där var temat ”Vilda djur är bättre än tama djur.” Eleverna fick en åsikt som de inte hade bestämt själva. Halva klassen funderade på varför vilda djur är bäst. Andra halvan samlade sina argument för att tama djur är bäst. Sedan hade de en diskussion där båda sidor lyssnade på varandra. Som avslutning röstade de. Då fick man välja den åsikten man tyckte var bäst.

Rektor berättade att några av barnen hade en förälder som slog dem så ett tema var ”Vuxna ska inte slå barn”. Då kunde eleverna få reda på vad barnkonventionen säger.

Argument hittar man ofta i forskning och i erfarenheter. I denna korta övning så kan man tänka att du har gått i skolan länge och vet mycket.

Förslag på ämne:

  • Barn ska ha begränsad skärmtid. /Barn ska inte ha begränsad skärmtid
  • De yngre barnen på skolan ska äta lunch först. /De äldre barnen ska äta lunch först.
  • Egna förslag. Det kanske finns en fråga som diskuteras på er ort.

    Så här gör du

    1. Dela klassen i mindre grupper. Ge varje grupp en åsikt.
    2. Grupperna får fundera ut några argument som stöder åsikten. Du måste inte hålla med men ditt uppdrag är att hitta så bra argument du kan för den åsikten som du har fått.
    3. Nu är det diskussion. Först argument från ena sidan och sedan från den andra. Efter det kan ni fråga och visa varför era argument är bättre. Om du inte gillar ett argument får du säga varför.
      Ni behöver en ordförande som fördelar ordet så att alla får höras. Dessutom två personer som skriver upp de olika argumenten.
    4. Nu röstar ni. På den åsikt som du egentligen tycker är bäst – eller på den som har bästa argumenten. Alla har rätt att ha sin egen åsikt.

    4. Avslutning

    Så här är det!

    Barn har rätt till inflytande. Barnkonventionen säger att barn har rätt till:

    • Yttrandefrihet
    • Religionsfrihet
    • Föreningsfrihet

    I Sverige har både barn och vuxna samma rättigheter. Det finns länder där det inte är tillåtet att säga vad man tycker eller tro på de sätt man vill.

    Det är vuxna som har ansvar för att barn får sina rättigheter. Och när du som är barn uttrycker din åsikt så ska vuxna lyssna på vad du har att säga.

    Fundera på

    • Nu vet du om dina och andra barns rättigheter. Kommer du att göra något annorlunda än tidigare?
    • Rättigheterna gäller överallt. Fungerar de på din skola?
    • Borde klassen tillsammans göra något eller ändra på något?

     

    Två flickor som leker och ler in i kameran.