Barnkonventionen artikel 9 (åk 2-4)

mar 19, 2021

Lektionen handlar om barns rätt till familj som beskrivs i barnkonventionen artikel 9. Eleverna lär sig om sina rättigheter och det stöd samhället kan ge. Eleverna får fundera över vad en familj är. Vad som är bra och vad som kan vara svårt med en familj. Berättelserna handlar om barn i familjehem som Luisa i Moçambique som fick en ny familj. Frida berättar om hur hon har vuxit upp med extra syskon. Eleverna gör eget drama om hur en frukost i familjen kan gå till.
Lektionen innehåller Åk 2-4, Barnkonventionen, Hem och familj.
Författare: Rafiki
Alphona står framför sin skola i Bangladesh

Koppling till läroplan

Samhällskunskap – ur centralt innehåll 1–3

  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). 

Samhällskunskap – ur centralt innehåll 4–6 

  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. 
  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Lärarinstruktioner

Läs övningarna och fundera ut hur du de passar dig och din klass bäst. Övningarna kan plockas en och en eller spridas över flera lektionstillfällen.

Du kan dela lektionen med eleverna genom att kopiera länken Start – Barnkonventionen artikel 9 (åk 2-4) och skicka. Då kommer eleverna direkt till övningarna. Du kan också visa lektionen på storbild och låta eleverna följa med.

Lektionens mål

  • Eleverna ska ha förstått att familj kan se väldigt olika ut. 
  • Eleverna ska ha lärt sig om sina rättigheter när det gäller familj 
  • Eleverna ska veta att det finns skydd och hjälp om det inte fungerar i familjen.

Lektionsplan

1. Start: Se filmen på 2 minuter och svara på frågorna tillsammans i klassen.
2. Introduktion: Läs om barnkonventionens artikel 9 som handlar om barns rätt till familj. Fundera på frågorna i klassen.
3. Övning (a-e) Övningarna är olika varandra. Låt eleverna själva välja en eller flera övningar eller dela ut övningarna till dem.

a) Prata om begreppet familj och att det är en definitionsfråga. Kärn-, bonus-, stjärn-, flergenerationfamil med flera. Det finns många olika sorter. Slutar man vara familj när ett syskon växer upp och flyttar hemifrån? Måste man vara släkt? Kom ihåg katten! (När det gäller arv så är det biologiska släktband som styr . I statistik registreras ofta hushåll där familj kan vara samma sak  som ett hushåll men inte nödvändigtvis. Ett barn med föräldrar på två adresser har en familj  men två hushåll.) Här handlar övningen om att rita sin familj och lägga till något man gillar med varje familjemedlem.

(b) Läs om Luisa. Vi har inte orsaken till varför föräldrarna inte finns. I regionen är det vanligt med föräldralösa barn på grund av HIV eller AIDS. I övningen fokuserar vi dock på lösningen. I många år har lösningen varit barnhem. 2019 kom en FN-resolution om att inte starta fler institutioner för barn för att det helt enkelt inte är bra för barn. Om ni gör frågorna i par så se till att ni samlar upp den sista frågan tillsammans i klassen.

(c) Först får ni lite statistik om hur det ser ut med familjer i Sverige. Sedan en lek för att uppmärksamma olika sidor  av en familj. Det kan vara roliga saker man gör med sin familj, det kan vara mat, kläder, cykel och annat man får från sin familj. Gå ut och bygg med pinnar eller använd färdiga klossar.

(d) Läs om Frida vars föräldrar valde att ha familjehem. Första frågan ger eleverna en tanke om att de kan bidra till andra barn. Det behöver inte vara i ett familjehem. Det kan ju vara att bry sig om någon i klassen. I andra frågan ger vi utrymme för att lyfta att det faktiskt inte alltid är bra i en familj. Viktigt att eleverna får bekräftat att det är OK. Man får ha en mamma som är sur ibland. Man byter inte familj för det.

(e)  Gör ett drama. Om du vill dela in klassen eller inte beror på hur er klass fungerar bäst. Det behöver inte vara jämna grupper. Tiden kan vara fri eller så är det ett uppdrag som ska ta sju minuter att spela upp.
4. Avslutning Sammanfattning av barnkonventionen artikel 9. Var noga med att läsa den rosa rutan med eleverna.

Material

Berättelserna om Luisa och Frida i Rafikis tidning med tema: Rätt till familj

Alla texter som finns i lektionen plus lite till om samma ämne finns på rafiki.se under temat: barns hem och familjer

Vill du läsa på?

Alternativ till barnhem? Barnhemskollen

SCB familjestatistik i Sverige

Statistik om familj i OECD-länderna

Rafikis sida om barnkonventionen

Unicef om barnkonventionen

Barnombudsmannen om barnkonventionen

Barnkonventionen på fler språk 

En webbutbildning för vuxna om barnkonventionen

1. Start – film

2. Introduktion

Barns rätt till familj

Föräldrar har ansvar för sina barn tillsammans.  De ger sina barn råd och hjälper dem. De ska alltid tänka på barnets bästa. Detta fungerar för de flesta barn. Familjen ser till att barn har trygghet.

Kommunen

I Sverige är det kommunen som hjälper föräldrarna. Kommunen ordnar med skolor. Kommunen ger stöd till föräldrar som saknar pengar till mat och kläder. Om föräldrarna inte räcker till kan familjen få stöd så att de kan ta hand om barnet på ett bra sätt.  

En extra familj

Kommunen hjälper till om föräldrarna inte kan ge barnet vad det behöver trots att familjen får stöd. Då kan man hjälpa barnet med en annan familj. Barnet har ändå rätt att träffa sina föräldrar. 

Globala målen hjälper

Barnkonventionen och global målen hjälps åt. I barnkonventionen lovar samhället att ta ansvar för barns bästa om föräldrarna inte räcker till. Att nå de globala målen om ingen fattigdom och god hälsa är viktigt för att fler barn ska ha en trygg familj.  

Rafiki jonglerar BK 5, 9, 18

Fundera på

 

  • Vad betyder det att du har rätt till din familj?
  • Vad kan det finns för anledningar till varför ett barn inte kan bo med sin familj?
  • Vad kan barn göra om någon inte får sin rätt till familj?
  • Vad är vuxnas ansvar?

3a. Övning 

Vad är en familj?

En familj kan se ut på så många olika sätt och det finns inga rätt och fel. Det vi vet är att varje barn har eller har haft en biologisk mamma och pappa och kanske även biologiska syskon.

I Sverige och runt om i världen ser familjer olika ut. De kan bestå av syskon och deras biologiska föräldrar som bor tillsammans. De biologiska föräldrarna kan ha delat på sig och hittat en ny partner att leva med. Då blir familjen större. Ibland lever en förälder ensam med sitt barn och i vissa familjer bor även morfar eller farmor.

De flesta barn i världen bor med sina föräldrar. Några barn bor i ett familjehem eller en adoptivfamilj. Några har  en kontaktfamilj som de bor hos vissa helger. Ibland kan nära vänner kännas som familj. Har du någon sådan vän?

Övning

  • Rita din familj
  • Skriv ett ord vid varje person om något du gillar eller som är särskilt bra med den.  

3b. Övning 

Luisa

Ålder: 10 år, klass 3.
Familj: Pappa Samuel, mamma Maria, Xadreque 11 år, Mateus 6 år, Orlanda 10 månader.
Bor: I Moçambique
Språk: Lokalt språk chi-shona och portugisiska som man lär sig i skolan.
Vill bli: Lärare och familjehem

Fundera på

  • Vad gör Luisa efter skolan?
  • Hur tror du att Luisas liv hade blivit om hon inte fått en familj utan i stället fått växa upp på ett barnhem? 

3c. Övning

Vad är bra med en familj?

I Sverige bor fyra av fem barn med två vuxna. Och då bor ett av fem barn med en vuxen. De som bor med en vuxen har ofta sin andra förälder ganska nära.  

En del barn har syskon medan andra inte har det. Ett av fem barn bor utan syskon. Men det finns faktiskt 1 600 familjer i Sverige som har 7 eller fler barn. Det är många syskon. (Källa SCB) 

Även om syskon och föräldrar ibland kan vara jobbiga så finns det många bra saker med en familj. Fundera över vilka som ingår i din familj. Ta sedan fram kaplastavar!

Bygg ett torn med några kompisar

Turas om att lägga på en kaplastav var i taget. Innan man lägger en stav på tornet ska man säga något bra med en familj. När tornet börjar bli högt är det kanske dags att hjälpas åt att komma på bra saker.

3d. Övning

Fridas stora familj

Det finns barn som inte kan bo med sina föräldrar. Några av dem fick bo hemma hos Frida. De har alltid varit många i deras familj. Det har alltid funnits någon att leka med.

Fast ibland räckte inte hennes mammas tid till att hjälpa henne med läxorna. Det tyckte hon var lite jobbigt.

Varför behövs familjehem?

– Alla barn har rätt till bra vuxna, säger Frida.

Det finns barn som inte har en frisk familj. Då kanske ingen tar hand om barnet. Då kan det barnet få flytta till en annan familj en tid. Kanske hem till en släkting eller ett familjehem. Barn behöver lugn och ro. Man ska lyssna på barnen och höra hur de mår. Frida berättar:

– De barnen som bott i vår familj har haft två mammor och pappor. Sina egen och så har de haft min mamma och pappa.  Vår familj har varit ett extra stöd och hjälp. Bådas familjer jobbar tillsammans för att barnen ska må bra.

Varför vill man bli familjehem?

Mamma och pappa bestämde det innan jag föddes, berättar Frida. De ville hjälpa flera barn. 

Vad är bra med att vara familjehem?

– Man är många tillsammans. Det är tryggt. Vi hör ihop. Vi hjälper varandra, förklarar Frida.

De barnen som bott hos Frida har lärt henne mycket. Hon kan förstå varför någon är strulig. Hon vet att livet kan vara svårt ibland och att man ska hjälpas åt då. 

Vad är svårt med att vara familjehem?

Ett av familjehemsbarnen var struligt och behövde stöd. Det tog mycket tid av Fridas föräldrar. Då fick syskonen ta mer hand om varandra och hjälpa varandra med läxor och sådant 

– Det är alltid lite jobbigt att låna ut sin mamma, tycker Frida.

Vill du bli familjehem?

– Ja det vill jag! Kan man så ska man. Det är jobb men mest glädje! Man kan gå en utbildning och lära sig bli ett bra familjehem. Man samarbetar också med kommunen och barnets familj så att allt blir bäst för barnet.

Fridas hem blev ett familjehem

Fundera på

Ibland livet kan vara strulig för alla. Då är det bra att ha en familj. 

  • Vad kan du bidra med om det kommer någon ny till din familj?

 I en period tyckte Frida också att det var lite jobbigt att dela sina föräldrar med andra. Ibland kan det vara saker som är jobbiga i alla familjer. 

  • Vad tycker du kan vara svårt i en familj?
Frida rider

3e. Övning

Gör ett frukostdrama! 

Dela upp er i klassen. Gör en familj. Om familjen är två eller åtta personer bestämmer ni. Spela upp för klasskompisarna hur det är i er familj när de äter frukost.  

Det här kan ni tänka på när ni gör ett frukostdrama:

  • Vilka är det som är familjen?
  • Vad pratar de om?
  • Vad får man inte prata om?
  • Vad äter de i den familjen?
  • Vart ska alla efter frukosten? 
  • Är det någon som inte är där? 

Spela upp era draman för klassen och se hur olika familjer kan vara.

4. Avslutning

Kontakt med sina föräldrar

I barnkonventionen står det att barn har rätt till sin familj. Barn har rätt till båda sina föräldrar 

Samhället ska hjälpa barn att ha kontakt med föräldrarna. Det är viktigt om en förälder bor i annat land eller bor långt borta. Om man inte bor med sina föräldrar ska man kunna ha kontakt ändå.

 

Fundera med en kompis

  • Nästan alla barn i Sverige pratar med sina föräldrar varje dag. När på dagen pratar du bäst med dina föräldrar?  När lyssnar de bäst? 
  • Om du inte bor i samma hus som en av dina föräldrar kanske ni inte pratar varje dagHur pratar ni? Hur hjälper dina föräldrar dig att ha kontakt med båda föräldrarna? 

Kom ihåg!

Det är alltid vuxnas ansvar att barn får ta del av sina rättigheter. Alltså är det vuxnas ansvar att se till att varje barn har rätt till sin familj och ha kontakt med sina föräldrar.