Barnkonventionen artikel 9 (åk 4-6)

mar 19, 2021

Lektionen handlar om barns rätt till familj som beskrivs i barnkonventionen artikel 9. Eleverna lär sig om sina rättigheter och det skydd samhället kan ge. Eleverna får fundera över vad en familj är. Vad som är bra och vad som kan vara svårt med en familj. Berättelserna handlar om barn i familjehem. Ni träffar Luisa i Moçambique som fick en ny familj. Frida berättar också om hur hon har växt upp med extra syskon. Eleverna gör eget drama om hur en frukost i familjen kan gå till.
Lektionen innehåller Åk 4-6, Barnkonventionen, Hem och familj.
Författare: Rafiki
Alphona står framför sin skola i Bangladesh

Koppling till läroplan

Samhällskunskap – ur centralt innehåll 4-6:   

  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. 
  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Lärarinstruktioner

Läs övningarna och fundera ut hur du de passar dig och din klass bäst. Övningarna kan plockas en och en eller spridas över flera lektionstillfällen.

Du kan dela lektionen med eleverna genom att kopiera länken Start – Barnkonventionen artikel 9 (åk 4-6) och skicka. Då kommer eleverna direkt till övningarna. Du kan också visa lektionen på storbild och låta eleverna följa med.

Lektionens mål

  • Eleverna ska ha förstått att familj kan se väldigt olika ut. 
  • Eleverna ska ha lärt sig om sina rättigheter när det gäller familj 
  • Eleverna ska veta vad samhället har för skyddsnät om det inte fungerar med familjen. 

Lektionsplan

1. Start: Se filmen på 2 minuter. Eleverna som gjort filmen har gjort frågor som dina elever svara på i par.
2. Introduktion: Läs introduktionen om barnkonventionen artikel 9 om barns rätt till familj. Tillsammans i klassen kan ni fundera över vad man kan göra om barn inte får den här rättigheten tillgodosedd.
3. Övning (a-e) Övningarna är olika varandra. Låt eleverna själva välja en eller flera övningar eller dela ut övningarna till dem.

(a) Prata om begreppet familj. Att det är en definitionsfråga. Kärn-, bonus-, stjärn-, flergeneration- eller nån annan sorts familj. Slutar man vara familj när ett syskon växer upp och flyttar hemifrån? Måste man vara släkt? Glöm inte katten! (När det gäller arv så är det biologiska släktband som styr . I statistik registreras ofta hushåll där familj kan vara samma sak ett hushåll men inte nödvändigtvis.. Ett barn med föräldrar på två adresser har en familj  men två hushåll.) Här handlar övningen om att rita sin familj och lägga till något man gillar med just den familjemedlemmen.

(b) Läs om Luisa. Vi har inte orsaken till att föräldrarna inte finns. I regionen är det vanligt med föräldralösa barn pga av HIV/Aids.  Vi fokuserar på lösningen. I många år har lösningen varit barnhem. 2019 kom en FN-resolution om att inte starta fler institutioner för barn.  Det är helt enkelt inte bra för barn.  Om ni gör frågorna i par så se till att ni samlar upp den sista frågan tillsammans.

(c) Först lite statistik om hur det ser ut i Sverige. Sedan en lek för att uppmärksamma olika sidor  av en familj. Det kan vara roliga saker man gör med sin familj, det kan vara mat, kläder, cykel och annat man får från sin familj. Gå ut och bygg med pinnar eller använd färdiga klossar.

(d) Läs om Frida vars föräldrar valde att ha familjehem. Första frågan ger eleverna en tanke om att de kan bidra till andra barn. Det behöver inte vara i ett familjehem. Det kan ju vara att bry sig om någon i klassen. I andra frågan ger vi utrymme för att lyfta att det faktiskt inte alltid är bra i en familj. Viktigt att eleverna får bekräftat att det är OK. Man får ha en mamma som är sur ibland. Man byter inte familj för det.

(e) Hur fungerar det egentligen med familjehem? Vi får en förklaring av processen och hur barn är delaktiga. Du som pedagog är viktig för att eleverna ska förstå att man gör många andra insatser först.

(f) Gör ett drama. Om du vill dela in klassen eller inte beror på hur er klass fungerar bäst. Det behöver inte vara jämna grupper. Tiden kan vara fri eller så är det ett uppdrag som ska ta sju minuter att spela upp.

4. Avslutning Sammanfattning av barnkonventionen artikel 9. Var noga med att läsa den rosa rutan med eleverna.

Material

Berättelserna om Luisa oh Frida finns i Rafikis tidning med tema: Rätt till familj

Alla texter som finns i lektionen plus lite till om samma ämne finns på rafiki.se under temat: barns hem och familjer

Vill du läsa på?

Alternativ till barnhem? Kolla in Barnhemskollen

SCB familjestatistik i Sverige

Statistik om familj i OECD-länderna

Rafikis sida om barnkonventionen

Unicef om barnkonventionen

Barnombudsmannen om barnkonventionen

Barnkonventionen på fler språk 

En webbutbildning för vuxna om barnkonventionen

1. Start – film

Vad minns du från filmen?

Se filmen som eleverna på Rosenlundsskolan gjort om barnkonventionen artikel 9: Barns rätt till sin familj. Svara på frågorna. Kanske behöver du se filmen flera gånger för att kunna svara på frågorna?
  • Vad handlar artikel 9 om?
  • Varför är artikeln viktig för barn?
  • Vad kan det finns för anledningar till varför ett barn inte kan bo med sin familj?
  • Vad kan barn göra om någon inte får sin rätt till familj?
  • Vad är vuxnas ansvar?

2. Introduktion

Barns rätt till sin familj

Barnkonventionen säger att varje barn har rätt till sina föräldrar och får bara skiljas från dem om det är nödvändigt för barnets bästa. Den säger också att barn har rätt att träffa båda sina föräldrar.

Föräldrar har ansvar för sina barn. Båda två har ansvaret tillsammans och ska alltid tänka på barnets bästa. De ger barnet råd och hjälper det att ta del av allt barnkonventionen säger att barn har rätt till. Detta fungerar för de flesta barn. De har en familj runt sig och familjen ser till att barn har trygghet.

Kommunen ger stöd

Om föräldrarna inte räcker till så ska samhället hjälpa till. Samhället kan till exempel ge stöd till föräldrar som saknar pengar till mat och kläder. Eller som blir sjuka och inte kan ta hand om sitt barn på ett bra sätt. Med stöd kanske de kan ta väl hand om barnet. I Sverige är det kommunen som hjälper föräldrarna.

En annan familj

Kommunen hjälper också till om ett barn saknar föräldrar. Eller om föräldrarna verkligen inte kan ge barnet vad det behöver trots stöd. Då hjälper kommunen med en annan familj tills det blivit bra igen. Men barnet har ändå rätt att träffa sina biologiska föräldrar.

Globala målen hjälper

Globala målen är också viktiga för barns rätt till en familj. Att ta bort fattigdom och öka människors hälsa gör att fler barn kan leva trygga i sin familj. Målen om att göra bättre regler för föräldrar som måste arbeta i ett annat land gör det lättare för barn att hålla kontakten med och få träffa sina föräldrar.

Rafiki jonglerar BK 5, 9, 18

Fundera på

  • Vad betyder det att du har rätt till din familj?
  • På vilket sätt hjälper samhället om föräldrarna inte helt kan ge barnet det som behövs för att leva och utvecklas?
  • Vem kan ett barn vända sig till om det inte får den här rättigheten?

3a. Övning 

Vad är en familj?

En familj kan se ut på så många olika sätt och det finns inga rätt och fel. Det vi vet är att varje barn har eller har haft en biologisk mamma och pappa och kanske även biologiska syskon.

I Sverige och runt om i världen ser familjer olika ut. De kan bestå av syskon och deras biologiska föräldrar som bor tillsammans. De biologiska föräldrarna kan ha delat på sig och hittat en ny partner att leva med. Då blir familjen större. Ibland lever en förälder ensam med sitt barn och i vissa familjer bor även morfar eller farmor.

De flesta barn i världen bor med sina föräldrar. Några barn bor i ett familjehem eller en adoptivfamilj. Några har  en kontaktfamilj som de bor hos vissa helger. Ibland kan nära vänner kännas som familj. Har du någon sådan vän?

Övning

  • Rita din familj
  • Skriv ett ord vid varje person om något du gillar eller som är särskilt bra med den.  

3b. Övning 

Skönt att slippa bo på centret – nu har jag en familj!

I Moçambique saknar många barn en vuxen som kan ta hand om dem. Det är för att många vuxna dött av sjukdomar eller naturkatastrofer. Kyrkan har därför startat ett center där barnen bor tills de fått en familj. Kyrkan hjälper den nya familjen och ser till att barnet har det bra.

När Luisa var liten lämnade hennes farmor henne till centret. Hon bodde där i fyra år tillsammans med många andra barn. Ibland fanns det ingen vuxen att krama. Det tyckte Luisa var jobbigt.

Men nu har hon en ny familj hos Maria och Samuel.

– Här får jag allt jag behöver. Vi delar lika på mat, filtar och saker. Vi hjälps åt med att hämta vatten och diska och vara med på odlingarna. Ingen behöver vara ensam. Alla får hjälpa till lika mycket. Förutom Orlanda som är för liten.

Xadreque och Luisa är nästan lika gamla. Han berättar att han blev väldigt glad när Luisa skulle flytta hem till dem.

– Hon har alltid varit min kompis. Vi har alltid lekt ihop och gått i samma skola. Hon är en bra syster! säger Xadreque.

Luisa berättar att de alltid måste gå hem och lämna väskan direkt efter skolan.

– Mamma och pappa tycker det är viktigt för då vet de att vi kommit hem och mår bra. Sen får vi gå ut och leka. De bor många barn häromkring som vi leker med. Vi spelar mycket fotboll och sådant.

När Maria och Samuel valde att öppna sitt hem för ett barn, så gjorde de det av kärlek. Maria ville hjälpa till.

– Jag var själv ensam och hade det svårt som barn. Jag vet hur viktig en familj är, säger hon.

Luisa vill bli lärare när hon blir stor. Hon vill också ta hand om barn som behöver ett familjehem då.

– Anna är en flicka som bodde på centret. Nu är hon vuxen och har öppnat sitt hem för andra barn. Både Anna och jag vet hur viktigt det är att ha en familj. Man ska hjälpa andra så som man själv vill ha hjälp!

Fundera på

  • Vad gör Luisa efter skolan? 
  • Varför ville Maria och Samuel välkomna Luisa i sin familj? 
  • Hur tror du att Luisas liv hade blivit om hon inte fått en familj utan i stället fått växa upp på ett barnhem? 
Luisa

Luisa

Ålder: 10 år, klass 3.
Familj: Pappa Samuel, mamma Maria, Xadreque 11 år, Mateus 6 år, Orlanda 10 månader.
Bor: I Moçambique
Språk: Lokalt språk chi-shona och portugisiska som man lär sig i skolan.
Vill bli: Lärare och familjehem

Mocambique ligger i sydöstra Afrika
Luisas familj

3c. Övning

Vad är bra med en familj?

I Sverige bor fyra av fem barn med två vuxna. Och då bor ett av fem barn med en vuxen. De som bor med en vuxen har ofta sin andra förälder ganska nära.  

En del barn har syskon medan andra inte har det. Ett av fem barn bor utan syskon. Det finns faktiskt 1 600 familjer i Sverige som har sju eller fler barn. Det är många syskon. (Källa SCB) 

Även om syskon och föräldrar ibland kan vara jobbiga så finns det många bra saker med en familj. Fundera över vilka som ingår i din familj. Ta sedan fram kaplastavar!

Bygg ett torn med några kompisar

Turas om att lägga på en kaplastav var i taget. Innan man lägger en stav på tornet ska man säga något bra med en familj. När tornet börjar bli högt är det kanske dags att hjälpas åt att komma på bra saker.

3d. Övning

Fridas familj blev familjehem

Fridas familj blev extra stor. Hennes familj valde att bli familjehem och låta andras barn bo hos dem. Rafiki ber henne berätta om hur det var.

– Det har alltid varit många människor hemma hos oss och jag har alltid haft någon att leka med, säger Frida.

Frida säger att alla barn har rätt till bra vuxna. Barn kan må dåligt om föräldrarna är sjuka, missbrukar eller kanske slår sina barn. Då kan barnen få flytta till en släkting eller ett familjehem en tid. Barnet kan få lugn och ro och föräldrarna får hjälp att bli bättre.

– Det är viktigt att barnet får säga hur det vill bo. Barn har rätt att bli lyssnade på, berättar hon.

Fridas mamma drömde om att bli familjehem och familjen bestämde sig långt innan Frida föddes. Hon ville öppna upp sitt hem och hjälpa barn som mår dåligt. De som bott i familjen har haft två mammor och pappor. Sina egna föräldrar och Fridas. De har varit ett extrastöd och barnets släktingar blev deras släktingar också.

– Det bästa är att alltid ha så många människor omkring sig. Man är en stor familj. Jag tänker inte på vem som är min biologiska bror. Alla är mina bröder och tillhör fortfarande familjen även om de skaffat sig egna familjer.

Frida är uppvuxen på en gård på landet med djur. Hon har gått i kyrkan och haft många som tyckt om henne. Hon har fått mycket trygghet och kärlek. Så barnen som bott hos Frida har lärt henne mycket.

– Jag kan förstå varför någon är strulig. Livet kan vara svårt ibland och då ska man hjälpas åt.

Ett av barnen behövde extra mycket tid från Fridas föräldrar. Då fick hon och de andra syskonen ta hand om varandra mer och hjälpas åt med läxor och sådant.

– Jag var tonåring då och det var lite jobbigt att låna ut min mamma. Men samtidigt lärde jag mig mycket av att förstå varför han var strulig så jag försökte hjälpa till. Frida rekommenderar att bli familjehem om man kan.

– Jag vill bli familjehem i framtiden! Har man möjligheten så ska man ta den. Det är mycket jobb men mest glädje! Kommunen har utbildningar och man samarbetar alltid med kommunen och barnets familj för att hitta det bästa för barnet. Älskar man barn och kan hjälpa så kör på det!

Fridas hem blev ett familjehem

Fundera på

Ibland livet kan vara struligt och svårt för alla. Då är det bra att ha en familj. 

  • Vad kan du bidra med om det kommer någon ny till din familj?

I en period tyckte Frida också att det var lite jobbigt att dela sina föräldrar med andra. Ibland kan det vara saker som är jobbiga i alla familjer.
 

  • Vad tycker du kan vara svårt i en familj?
Frida rider

3e. Övning

Familjehem ger barn en trygg plats

Vad är familjehem och hur funkar det? Rafiki har träffat Ann-Sophie Palmér som har arbetat med familjehem. Då jobbar man med att hitta nya familjer som vill ge barn en plats i sitt hem.

Hej Ann-Sophie! Kan du berätta vad familjehem egentligen är?
Absolut kan jag det! Det finns lagar i Sverige som säger att barn ska ha det bra. Ibland kan föräldrar inte ge sina barn, hur gärna de än vill, det de behöver. Då finns det något som heter familjehem. Alltså familjer som tar emot andras barn så att de kan få en trygg uppväxt.

Vad händer när ett barn får flytta till ett familjehem?
Oftast har socialtjänsten och familjen tillsammans försökt hitta andra sätt att lösa situationen på först. Men om det inte går kan föräldrarna gå med på att barnet behöver flytta. Ibland kan en domstol bestämma att barnet ska flytta.

Får barnet vara med och bestämma?
Barnet får berätta om hur det mår och vad det behöver. Man försöker ta hänsyn till barnets önskemål. Det viktigaste är att barnet får en trygg och bra familj.

Får barnet ha kontakt med sina föräldrar när det har flyttat?
Absolut – om det är bra för barnet. Det är viktigt att barnet får ha en bra kontakt med sina föräldrar eller närstående om det går.

Får ett barn som flyttat till familjehem flytta hem igen?
Ja, om det har blivit bättre för föräldrarna kan barnet få flytta hem igen, men det kan ta tid.

Ann-Sophie

Fundera på

Först försöker kommunen hjälpa barnet i sin egen familjOm det inte går kan barnet få bo i en ny familj. 
  • Hur får barn höras och vara med när man ska bestämma om familjehem? 
  • Vad tror du att barn tycker är viktigt när kommunen föreslår att barnet ska få flytta till en annan familj? 

3f. Övning

Gör ett frukostdrama! 

Dela upp er i klassen. Gör en familj. Om familjen är två eller åtta personer bestämmer ni. Spela upp för klasskompisarna hur det är i er familj när de äter frukost.  

Det här kan ni tänka på när ni gör ett frukostdrama:

  • Vilka är det som är familjen?
  • Vad pratar de om?
  • Vad får man inte prata om?
  • Vad äter de i den familjen?
  • Vart ska alla efter frukosten? 
  • Är det någon som inte är där? 

Spela upp era draman för klassen och se hur olika familjer kan vara.

4. Avslutning

Kontakt med sina föräldrar

I barnkonventionen står det att barn har rätt till sin familj. Barn har rätt till båda sina föräldrar 

Samhället ska hjälpa barn att ha kontakt med föräldrarna. Det är viktigt om en förälder bor i annat land eller bor långt borta. Om man inte bor med sina föräldrar ska man kunna ha kontakt ändå.

 

Fundera med en kompis

  • Nästan alla barn i Sverige pratar med sina föräldrar varje dag. När på dagen pratar du bäst med dina föräldrar?  När lyssnar de bäst? 
  • Om du inte bor i samma hus som en av dina föräldrar kanske ni inte pratar varje dagHur pratar ni? Hur hjälper dina föräldrar dig att ha kontakt med båda föräldrarna? 

Kom ihåg!

Det är alltid vuxnas ansvar att barn får ta del av sina rättigheter. Alltså är det vuxnas ansvar att se till att varje barn har rätt till sin familj och ha kontakt med sina föräldrar.