Ekosystem och Biologisk mångfald (åk 4-6)
Lektionen handlar om det globala målet nummer 15: Ekosystem och biologisk mångfald. Rafiki förklarar orden och varför biologisk mångfald och ekosystem är hotat och vilka lösningar som finns. Eleverna får lära sig om ekosystem och hotade arter. De möter Cristian 12 år i Guatemala som berättar om hur han tar hand om miljön. De får också läsa om och fundera över hur biologisk mångfald påverka barns rättigheter.
Koppling till Lgr22
Lektionen knyter an till ämnena biologi och geografi.
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 4–6
- Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning.
- Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4−6
- Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
- Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
- Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).
Lärarinstruktioner
Läs övningarna och fundera ut hur du de passar dig och din klass bäst. Det är många svåra ord och Rafiki har gjort en ordlista (länkad) som kan vara ett stöd. Övningarna kan plockas en och en eller spridas över flera lektionstillfällen. Du kan dela lektionen med eleverna genom att kopiera länken Start – Ekosystem och biologisk mångfald (åk 4-6) och skicka. Då kommer eleverna direkt till övningarna. Du kan också visa lektionen på storbild och låta eleverna följa med.
Lektionens mål
- Eleverna ska känna till vad Globala målet 15 handlar om.
- Eleverna ska förstå begreppen biologisk mångfald och ekosystem.
- Eleverna ska känna till orsaker till att ekosystem hotas och möjliga lösningar.
- Eleven ska ha funderat på hur man som enskild person kan bidra till biologisk mångfald och bevarande av ekosystem.
Lektionsplan
Start: En kort film förklarar det globala målet. Texten nedanför fördjupar med orsaken till att det är ett problem. Där finns också lösningar. Introduktion: En intervju som förklarar ”ekosystem” och ”biologisk mångfald” och hur begreppen hänger ihop.
Övningar
(a) En äng är ett ekosystem som de flesta elever känner till. Förtydliga hur de olika arterna är beroende av varandra. Sista frågan handlar om ekosystemtjänster. (b) Syftet med leken är, förutom rörelse, att genom en enkel näringskedja förtydliga arters beroende av varandra. (c). Det är inte bara i Sverige som barn lär sig om miljö. Använd Cristians berättelse till att jämföra vad barn lär sig. Frågorna handlar om att synliggöra värdet av naturen. Att se värdet i natur är en grund för att vilja vårda naturen. (d) Skydda hotade arter. Kampanjer för att rädda pandor och tigrar syns men den stora mängd insekter som hotas av utrotning är inte lika medial. Vem ser en ekbock? Vi har föreslagit några svenska hotade arter. Känner ni till hotade arter i er region kan ni lägga till dem. Här lär sig eleverna känna igen några arter och vad man kan göra för att hjälpa dem. (e) Para ihop en bild med text. Eleverna kan fundera själva men det är viktigt att sammanfatta tillsammans så att sambandet mellan rättigheter och arbetet för en hållbar framtid blir synligt för eleven. Avslutning: Fånga upp huvuddraget i det globala målet nr 15. I fråga 1 förtydligas allt det som eleven redan gör som är bra. Fråga 2 är vägen vidare i arbetet för att ta hand om jordklotet.
Material
Läs gärna fler berättelser i Rafikis tidning med Ta hand om jordklotet och ta del av temat Ta hand om jordklotet! på rafiki.se
Vill du läsa på?
Globala målen: Nr 15 Ekosystem och Biologisk mångfald Naturvårdsverket: Konventionen om biologisk mångfald WWF lektionsmaterial om ekosystemtjänster. Attenborough och massutrotningen. Film på SvtPlay om hot och möjliga lösningar kring biologisk mångfald.
2. Introduktion
Alla arter är olika och alla behövs!
Rafiki frågar Kalle om biologisk mångfald och ekosystem. Kalle går tredje året på Tenhults naturbruksgymnasium och lär sig hur man skapar och sköter vackra och hållbara trädgårdar. Han ska nämligen bli trädgårdsmästare efter gymnasiet.
Kalle börjar med att förklara att biologisk mångfald är när det finns många sorters växter, djur och mikroorganismer i en typ av miljö. En miljö kan vara barrskog, äng, öken, savann och regnskogar till exempel. Kalle berättar:
– Det är bra eftersom alla arter är olika. De påverkar varandra och behöver varandra för att kunna leva. Det kallas ekosystem. En hare äter växter för att bli mätt. Vargen äter haren. När vargen dör blir den till jord för nya växter. Det finns inget dåligt med biologisk mångfald.
Kalle fortsätter berätta om att den biologiska mångfalden minskar när man skövlar regnskog. Då förlorar många djur och växter båda mat och hem.
– Jakt påverkar också biologisk mångfald. Ibland kan jakt skapa balans mellan olika arter, men skjuter man för mycket av en art kanske ett annat djur helt plötsligt saknar mat.
Tjuvjakt kan göra att vissa arter nästan dör ut. Men det finns också mycket som skyddar mångfalden:
– På vår skola driver vi certifierat jordbruk. Då låter vi döda träd och död ved ligga kvar så att arter som trivs där kan fortsätta leva.
Skolan använder ekologiska bekämpningsmedel för att bara påverka skadedjuren. Varken växten eller marken får några gifter och kan inte heller förgifta djur som lever eller äter där. Kalle tycker också det är viktigt att låta olika typer av miljöer vara ifred. När till exempel stora marker plöjs, så finns det många djur och växter som inte överlever.
Fundera på
- Förklara ordet ekosystem för en kompis. Kompisen får förklara orden biologisk mångfald för dig. Är ni överens om vad orden betyder?
- Vet ni något exempel på varför det behövs ett globalt mål för att skydda ekosystem och behålla biologisk mångfald? Vad har klassen för exempel tillsammans?
- Varför räcker det inte med en sorts humla? Vad tror ni?
Ordförklaring
Ekosystem – allt levande och den miljö som finns i ett naturområde. Ekosystem kan vara stora och små, till exempel en stubbe, en trädgård eller hela planeten jorden. Biologisk mångfald – När många olika arter (djur, växter och organismer) lever i en naturtyp och där varje art också får vara lite olika de andra av samma art.
3a. Övning
En ekosystemtjänst
På en äng vid en skogsdunge finns blommor, insekter, fåglar och några smådjur. Att se fina blommor och att höra fåglar gör människor glada. Det är en tjänst från naturen som är gratis. En ekosystemtjänst.
Det är inte en sorts blomma på ängen. Det är olika sorters gräs, blommor och andra växter. Det finns fjärilar, myror, humlor och myggor. Olika fåglar. De är beroende av varandra. Maskar arbetar i jorden. Växterna tar näring ur jorden. Växterna ser till att det blir syre i luften. Insekter pollinerar blommor. Om en sorts insekt försvann så skulle de fåglar som äter dem snart försvinna från ängen. Allt hänger ihop i ett ekosystem. Naturen har en balans. Till ängen kommer bin som bor i en kupa. De gör honung. Vi kan få honung och det är också en ekosystemtjänst.
Fundera på
- Vad är ett ekosystem?
- Vad kan du komma på för ekosystem?
- Vad händer om någon del av ekosystemet försvinner?
3b. Övning
Hej jag heter Cristian!
Jag bor med min familj i Panajachel nu. Vi kommer från San Gabriel som är ett annat område i Guatemala, men min mamma fick ett bra jobb här. Jag är yngst av fem syskon. Min pappa dog när jag var fem månader.
Cristian
Ålder: 12 år, klass 5. Familj: Mamma och fem äldre syskon. Bor: Staden Panajachel i Guatemala Gillar: Djur och natur. Att sköta om våra djur och få dem att må bra.
Ser jag skräp plockar jag upp det!
Vår stad är väldigt vacker. Det kommer många turister hit från hela världen för att se den fina sjön med tre vulkaner.
Vi pratar om miljön i skolan. Min lärare har berättat att allt skräp vi slänger omkring oss sköljer regnet och floden ner till sjön. Plast och skräp förgiftar marken, vattnet och djuren. Min lärare säger också att när vi skräpar ner och hugger eller bränner ner skogar så bidrar vi till klimatförändringar.
Här märker vi klimatförändringarna. Vi har fler stormar och oväder nu som förstör naturen och städer där människor bor. Hus och vägar rasar samman när regnen kommer. Det är farligt för alla. Ibland dör djuren av att de äter skräp eller gifter. Ibland dör de av oväder. Det tycker jag är väldigt sorgligt.
Det är viktigt att ta hand om naturen och att inte slänga skräp. Att ta hand om djuren. Jag tycker inte om när djur lider. Ser jag skräp brukar jag plocka upp det och slänga det på rätt ställe. Jag matar våra ankor och kycklingar. Jag leker med våra hundar. Jag vill att våra djur ska vara glada!
Jag vet att det finns organisationer som jobbar mot klimatförändringar. De skyddar naturen, sjön, skogar och djur. De har mycket jobb kvar att göra. Jag ser att en del människor fortfarande smutsar ner både vattnet och naturen. Det måste alla sluta med!
Fundera på
Vi får mycket från naturen som är gratis. Men det har ett stort värde. Cristian tycker det är viktigt att ta hand om naturen.
- Vad får Cristian för bra saker från naturen?
- Vad får du för bra saker från naturen?
Vad tycker du?
- Hur kan man göra för att alla ska förstå att naturen har ett värde?
- Vad gör du för att ta hand om miljön?
3c. Övning
Några orsaker till obalans i ekosystemet
Det finns ett stort problem. Vi behöver mat, vatten och material för allt vi producerar. Det finns i naturen eller så kommer råvarorna från naturen. Vi tar utan att tänka på vad som händer om man tar för mycket. Människorna påverkar naturen så mycket att vissa arter dör ut. Det blir obalans i ekosystemen. Då slutar naturen att fungera. Då slutar också allt det människan får av naturen att fungera. En miljon arter kan komma försvinna. Det har en undersökning räknat ut som Världsnaturfonden berättar om. Tjuvjakt kan utrota arter. Att fiska så mycket att det inte hinner bli nya fiskar är ett problem. Men det finns fler orsaker:
Produktion
Allt det vi vill köpa måste produceras någonstans. Mat och saker. Då kan det släppas ut föroreningar som hotar arter. Det kan vara gifter eller färgrester när man färgar kläder. Sakerna görs ofta i det land som har minst koll på vad företagen släpper ut. Då blir det billigare. Att vi vill ha så mycket är ett hot mot växter och djur.
Vilda områden blir odling
När vilda områden görs om till odlingar drabbas de arter som bara kan leva där. Regnskogen är ett exempel på miljö där arter försvinner fort när skogen huggs ner.
Klimatförändringar
Klimatförändring hotar arterna. Ett exempel är när det blir för varmt i en dal. Då flyttar kanske fåglar upp på berget där det är svalare. De kan leva där. Men fåglarna som behöver ännu lite svalare och bor på bergstoppen kan inte flytta högre upp. De har ingenstans att ta vägen.
Tjuvjakt, handel och för mycket fiske
Tjuvjakt och handel med hotade djur kan utrota arter. Att fiska så mycket att det inte hinner bli nya fiskar kan göra att fiskarter utrotas.
Vad kan världen göra?
- De globala målen är ett avtal så att världens länder hjälps åt. Det finns ett avtal om biologisk mångfald som länderna har skrivit på. Det ska förnyas och nu är det fler som förstår att det är viktigt. Då kan reglerna och målen bli tydligare.
- Länderna kan sätta regler för utsläpp. Naturen ger oss vatten och luft gratis – men om man förstör lite av det så kan man få betala vad det kostar att göra det bra igen.
- Mat är viktigt. Att minska på svinnet hos de som producerar maten och hos de som äter den påverkar mycket. Att inte använda gifter när odlar är också en del av lösningen.
- Livsstilen med att ha många saker och nya saker är ett hot mot jorden. Att ta hand om jordklotet är att fundera på vad man köper och var det kommer från.
- I Europa har vi odlat länge. De skogar som finns är nästan bara planterade skogar. Urskog och riktig vildmark är nästan borta. En del i vad länderna kan göra är att ordna fler naturreservat och att återskapa vildmark. De marker som odlas på kan odlas på ett sätt som håller i framtiden.
Fundera på
Delmålen finns för att lösa olika orsaker till att biologisk mångfald hotas. Ett delmål kan hjälpa till på flera sätt.
- Vilka delmål passar för de olika problemen?
3d. Övning
Barns rättigheter och biologisk mångfald
Hänger barns rättigheter ihop med biologisk mångfald? Ja, på fler sätt än man först kan tro!
Rafiki förklarar hur det hänger ihop.
1. Mat, hälsa och ekonomi
Barn har rätt till mat, bästa möjliga hälsa och till trygghet. När många arter försvinner blir naturen inte så stabil. Det kan bli matbrist, sjukdomar och att familjers ekonomi blir dålig.
2. Fiske och odling är känsliga näringar
Människor som arbetar med odling och fiske kan få sämre villkor när naturen förändras. Växtarter som försvinner kan innehålla saker som hjälper mot sjukdomar. Skogar renar luften och binder kol. Utan skogar så blir det sämre.
3. Förstörd mark ger mindre mat
En sak som bidrar till att skogar huggs ner för att odla mat är att människor i rika länder vill ha billig mat. Det kostar mindre att hugga ner nya skogsområden än att ta hand om mark som redan har använts. Men förstörd mark kan ge mindre mat längre fram. Det drabbar de som inte har råd att betala så mycket för maten.
4. Biologisk mångfald är bra för barn.
När odlad mark sköts om på ett bra sätt och när man minskar utsläpp och gifter i naturen är det bra för barn. Mindre gifter och ren luft är viktigt för barn som växer. Allt bra naturen gör för oss människor är också bra för barn.
Övning
- Vilken av bilderna ovanför passar till vilket nummer?
- Hur tänker du att det påverkar barns rätt till ett bra liv?
4. Övning
Skydda hotade djur
Många arter är på väg att försvinna. Tigrar och noshörning är stora djur som är lätt att förstå när de hotas. Då vill många hjälpa till. Det finns många arter i hela världen. I Sverige görs en lista på arter som är i risk. De kallas rödlistade. 2020 var det 4 700 arter på listan. Hälften av dem är direkt hotade av utrotning. Ett sätt att skydda arter är att fridlysa. Mossor, växter och djur kan vara fridlysta. Andra sätt att skydda kan vara regler i samhället. Det kan finns särskilda naturområden där arten skyddas. Vi som inte är experter eller bestämmer regler kan också hjälpa till. Allemansrätten handlar om att inte störa och inte förstöra. Det fungerar alltid. Det är också möjligt att göra saker som är bra för en hotad art.
Uppgift:
Arbeta tillsammans.
- Välj en art. Ta reda på var den bor och lite annat om den.
- Vad görs för att den inte ska vara hotad?
- Vad kan vanliga människor som inte är experter göra för att arten inte ska vara hotad?
- Rita bilder på hur den ser ut.
- Presentera det ni gjort för klassen. Sätt gärna upp det på väggen. Då blir ni påminda om vad man kan göra för att hjälpa till med att bevara den biologiska mångfalden.
Rödlistade djur i Sverige
Här är några insekter, fåglar och djur som är rödlistade i Sverige.
Talltita
Vetenskapligt namn: Talltita Poecile montanus
Spillkråka
Vetenskapligt namn: Dryocopus martinus
Berguv
Vetenskapligt namn: Bubo bubo
Igelkott
Vetenskapligt namn: Erinacceus europaeus
Nyckelpigespindel
Svartfläckad blåvinge
Vetenskapligt namn: Maculinea arion. Bilden är hämtad från artfakta.se. Foto: Tomas Carlberg.
Fjällräv
Vetenskapligt namn: Vulpes lagopus
4. Avslutning
Vad kan du göra?
För att leva på jorden behövs ekosystem som fungerar och det behövs biologisk mångfald.
Vi får mat, vatten och material till allt vi behöver från naturen. Vi måste ta vara på det utan att förstöra det för framtiden. Det är att ta hand om jordklotet. Ekosystemen som skogar, berg och våtmarker är där alla arter finns. När marken förstörs och klimatet ändras påverkas alla arter som renar luft och vatten.
Just nu hotas väldigt många arter av utrotning. Samtidigt som det ser illa ut så finns det chans att ändra. Skalbaggen ekoxe var rödlistad för 15 år sedan. Arbete för att rädda den har gjort att arten mår bättre nu.
Alla länder har ansvar för att ändra så att vi kan leva på jorden i framtiden. Några länder gör mycket och andra gör lite. När människorna som bor i ett land talar om för de som bestämmer att naturen är viktig måste länderna göra mer.
Människor som bor i Sverige kan också välja att göra saker och leva på ett sätt som bidrar till en bra miljö. I flera av övningarna har ni funderat på hur ni kan göra.
1. Vad gör du redan?
2. Vad vill du och klassen göra nu för att bidra?
Saker du kan göra!
- Källsortera!
- Cykla eller gå istället för att åka bil!
- Tänk till innan du handlar. Återbruka gärna!
- Demonstrera! Säg vad du tycker om viktiga saker!
- Ät upp din mat! Mindre matsvinn är bra för miljön.
- Bygg ett insektshotell!
