Ingen hunger (åk 2-4)
En lektion om mat! Rafiki berättar om det globala målet 2 – Ingen hunger. Du och dina elever träffar barn från olika länder och tar reda på vad de äter hemma och i skolan. Ni kan också läsa om Emil som är skolkock. Ni funderar över vad som är bra mat och Rafiki utmanar eleverna i att äta snällt. Avslutningsvis får eleverna designa sin egen lunch som är både nyttig, god och hållbar. Häng med!
Koppling till Lgr22
Hem- och konsumentkunskap
Centralt innehåll – årskurs 1–6
- Några olika certifieringar och märkningar av livsmedel och andra varor samt deras betydelse.
Geografi och samhällskunskap
Centralt innehåll – årskurs 1–3
- Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel.
- Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
- Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)
Geografi
Centralt innehåll – årskurs 4–6
- Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
- Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
- Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).
Samhällskunskap
Centralt innehåll – årskurs 4–6
- Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
- Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.
- De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.
Lärarinstruktioner
Läs övningarna och fundera ut hur du de passar dig och din klass bäst. Övningarna kan plockas en och en eller spridas över flera lektionstillfällen.
Du kan dela lektionen med eleverna genom att kopiera länken Start – Ingen hunger (åk 2-4) och skicka. Då kommer eleverna direkt till övningarna. Du kan också visa lektionen på storbild och låta eleverna följa med.
Lektionens mål
Eleverna ska:
- Känna till globala målet 2 – Ingen Hunger
- Känna till att barnkonventionen slår fast att alla bran har rätt till mat
- Förstå hur barn och vuxna kan göra val för att förbättra sin egen hälsa och bidra till ett hållbart samhälle
- Ha fått konkreta exempel på hur andra barn lever
Lektionsplan
1. Start: Se filmen på 1 minut
2. Introduktion: Läs om globala målet 2 – Ingen hunger och lyft sambandet mellan det globala målet och barns rätt till mat genom att använda frågorna i övningen. Frågorna kan göras i par eller helklass.
3. Övning (a-d) Övningarna är olika varandra. Låt eleverna själva välja en eller flera övningar eller dela ut övningarna till dem.
(a) Läs om skollunch och jordbruk i Indien och fundera på frågorna tillsammans i klassen. Eleverna kommer att se spännande detaljer som att de äter med händerna och tar mat ur grytor på skolgården. Hjälp eleverna att konstatera likheter. Att det finns skolmat och vad barn gillar att äta.
(b) Läs om Emil som jobbar som skolkock. Han berättar hur han lagar mat på ett hållbart sätt. I övningen kan du involvera skolmåltidspersonalen. Om du bjuder in dem till klassen bör de få möjlighet att läsa artikeln om skolkocken först. Del 1 i övningen handlar om hur skolmåltidspersonalen tänker kring bra mat och miljö. Sedan är det dags för eleverna att förstå att de själva kan göra egna val som har betydelse. Om ni väljer att göra utmaningen i en hel vecka så behöver ni avsätta tid för uppföljning. Utse klassvärdarna att påminna klassen om att de håller på med en utmaning.
(c) Här får eleverna lära sig fyra vanliga svenska märkningarna för bra mat. De parar ihop rätt märke med rätt beskrivning. På egen dator eller tillsammans på storbild i klassrummet. Om eleverna känner till fler märkningar kan ni lägga till dem också. En fortsättning på övningen kan vara att eleverna tittar hemma om det finns en vara med märkning.
(d) Läs om Kame som bor i norra Kenyas öken. Där kan inget växa så de måste köpa all mat de behöver. Kame bor i ett område där barn inte alltid får äta sig mätta. Repetera globala målet 2 om att alla människor ska ha tillräckligt med mat. Gör bildövningen tillsammans i klassen. Kika in i deras affär och se vad man kan köpa där. Kan man köpa samma saker som i Sverige? Saknar de något i affären? Det kan vara svårt att känna igen saker när förpackningarna inte är samma som de eleverna är vana vid. Så hjälp eleverna vid behov.
4. Avslutning Sammanfatta vad ni kommit fram till om att välja bra mat. I övningen får barnen komponera och rita sin egen lunch. Den ska vara god, nyttig och hållbar. De får hjälp och inspiration från barn i världen som berättar vad de tycker om att äta.
Material
Berättelsen om Skolmaten i Indien, Skolkocken Emil och Kame finns i Rafikis tidning med tema Ingen hunger
Vill du läsa på?
Introduktion till globala målet 2
Senaste rapporten från FN om hur det går med det globala målet 2
Rapport från FAO : The State of Food Security and Nutrition in the World (SOFI 2019) Läs rapporten som PDF eller se den som film
Om hur världen kan jobba framåt: Creating a sustainable food future.
De stora livsmedelskedjorna förklarar olika märkningar och har hållbara tips för hälsa och miljö på sina webbplatser
1. Start – film
2. Introduktion
Globala målen 2 – Ingen hunger
Alla människor ska ha tillräckligt med mat år 2030. Fattiga och utsatta människor behöver också bra och näringsrik mat varje dag. Idag finns 810 miljoner människor som är hungriga. Det är fler än för fem år sedan.
Fel näring och brist på mat gör att barn växer och utvecklas dåligt. Det blir allt bättre för barn, men det går för sakta för att nå målet 2030. Att få rätt näring är också viktigt för de som är gravida och för äldre.
I stora delar av världen odlas det mesta av maten av småbönder. De behöver odla mer och på ett bra sätt. När regn eller torka förstör skörden finns ingen mat att köpa.
Att utveckla odling som klarar av klimatförändringar och som bidrar till en bra miljö är viktigt för att alla ska få mat.
Barnkonventionen
Alla barn har rätt till liv och utveckling säger barnkonventionens artikel 6. Då behövs bra mat! Artikel 27 säger också att barn har rätt till mat.
Delmål för globala målen 2
- Säker och nyttig mat till alla
- Utrota felnäring så att barn utvecklas bra
- Fördubbla små odlares skördar och inkomster
- Ta fram mat på ett sätt som är bra för miljön och människor
- Genetisk mångfald bland växter och djur
Fundera på
- Vad händer när man inte får tillräckligt med mat under en lång tid?
- Varför är det viktigt att barn får nyttig mat?
3a. Övning
Skollunch i Indien
I Indien får alla lunch i skolan. Det är samma mat på alla skolor. Skolmaten är gratis. Det är extra bra för de som inte har så mycket pengar till mat.
På skolan i Takarma har eleverna i klass 6 matte just nu. Nästan alla eleverna på skolan har föräldrar som håller på med jordbruk.
Det är februari och de har precis skördat. Nu är marken för hård, men så fort det börjar regna ska bönderna plöja för att så igen. Sunyajs pappa har en traktor. Så han plöjer redan och kan odla mer ris än andra. De flesta odlar ris men vete har blivit vanligare eftersom många vill äta bröd.
Dewraj och Sandhya
Innan lunch träffar Rafiki Dewraj och Sandhya som båda cyklar till skolan varje dag. Rafikis frågar vad de äter till frukost:
– Jag äter bröd till frukost, säger Dewraj.
– Jag äter nudlar till frukost, säger Sandhya.
Annars är Dewrajs favorit glass och Sandhyas favorit är kakor. Klasskompisarna har sprungit runt hörnet för lunch.
Samma mat varje dag
Det blir ris och dhal till skollunch och ibland får eleverna ägg till. Daal är en gryta av linser, lök och kryddor som serveras varje dag. Det kommer från ett lager som regeringen har. Regeringen ger också pengar till skolan att köpa lokala grönsaker för. Efter maten diskar eleverna sin tallrik. Sedan blir det fotboll eller cricket innan lektionerna fortsätter.
Gratis lunch i skolan
I Indien och Sverige, till exempel, är lunchen gratis i skolan. Men i vissa länder betalar eleverna för sin skollunch eller så tar de med sig mat hemifrån. I fattiga familjer kan skolmaten vara den enda måltiden som ett barn får på en dag. På Dewraj och Sandhyas skola har de flesta elever föräldrar som kan ge sina barn mat hemma också. Men med gratis skolmat ser man till att alla barn blir mätta.
Spara mat
Rafiki besökte klass 5d i Ranchi. Där står det MDM (Mid-Day Meal) 30 på tavlan. Det är hur många elever som ska äta lunch idag. Den siffran kollar skolköket varje dag. Då slipper skolan kasta mat.
Fundera på
- Vad äter barn i Indien?
- Varför är det bra att skolmat är gratis i Sverige och Indien?
3b. Övning
Drömjobbet som skolkock
Emil älskade att laga mat när han var liten. Först tänkte han bli snickare, men han var bra på att laga mat och han tyckte det var roligare. Nu jobbar han som skolkock på en förskola och får barnen att gilla mat de aldrig provat förut.
– Barnen älskar när jag gör majsplättar med bulgur eller broccolisoppa. Den varmrökta laxen är också en favorit! Vi provar mat från hela världen.
Våga smaka
Emil tycker det är viktigt att våga smaka mat man inte ätit förut. Äter man olika sorters mat så får man i sig fler sorters näring som kroppen behöver. Då orkar man leka mer och lära sig fler saker. Han säger:
– Man behöver inte gilla allt, men om man vågar prova kan man hitta något nytt man gillar. Barnen får börja med att lukta, titta och smaka lite. Ibland tycker barnen att maten är bättre än godis!
Mat som nästan är gammal
Ibland köper Emil mat som nästan är gammal men som fortfarande går att äta. Då slipper affären kasta det. Han kastar också så lite mat som möjligt.
– Av potatisskal gör jag chips ibland som barnen får dippa i vitlöksdressing. Blir det potatis och kött över idag så gör jag pyttipanna av resterna imorgon.
Laga mat hållbart
Emil lagar också mycket vegetariskt mat. Det är mat utan kött. Han har lärt barnen vad kor ger människor och hur kor påverkar klimatet. Han har också berättat om hur mat man slänger kan bli biogas som fungerar som drivmedel för bussar och bilar.
1) Ta reda på!
Ta reda på hur det är på din skola. Ni kan bjuda in kökspersonalen till klassen eller gå dit och fråga.
- Hur gör skolan för att elever ska få nyttig mat?
- Hur gör skolan för att maten ska vara snäll mot miljön?
- Vad gillar eleverna på skolan att äta?
- Hur hjälper skolan eleverna att äta bra mat?
2) Alla kan äta snällt!
Hur kan du själv vara med och bidra? Här är tre utmaningar till nästa gång du är i matsalen.
Varje elev väljer sin utmaning. Bestäm i klassen hur länge utmaningen ska pågå. En eller flera dagar? En vecka?
Utmaning 1: Våga smaka något du inte smakat tidigare
Utmaning 2: Ta lagom så du inte behöver slänga mat
Utmaning 3: Välja mer grönsaker och mindre kött
3c. Övning
Bra märkningar
Maten på jorden kan räcka till fler. Hela familjen kan hjälpas åt. Tillsammans kan ni köpa mat som tillverkas nära er och som har ett av märkena nedanför. Välj mat efter säsong och ät upp den innan den blir för gammal. Använd resterna från middagen till nästa middag.
Övning
Här är några av de vanligaste märkena i Sverige. Det finns många fler att hålla utkik efter. Vet du vad märkena betyder? Para ihop varje märke med rätt förklaring.
Förklaringar
1. Visar att maten är mer bra för hälsan än mat utan denna märkning.
2. Visar att maten tillverkats med bra arbetsvillkor av odlare i fattiga länder.
3. Visar att maten tillverkats med extra höga krav på att vara snäll mot klimatet, djuren och människorna som arbetar med maten.
4. Visar att fisken levt fritt och att fisket inte förstör haven eller utrotar fisk.
A.
C.
B.
D.
3d. Övning
Kames familj delar med sig av maten
Kames dag börjar redan klockan sex. En varm kopp chai (te) med socker och kamelmjölk är gott i morgon-kylan. Det dricker Kame till frukost varje dag. Ibland med lite bröd till.
Om några timmar kommer det vara soligt och väldigt varmt. Då sitter Kame i skolan under klassrummets plåttak för att skydda sig mot den starka solen. Matte, engelska, historia och geografi står på schemat. Mitt på dagen äter alla elever skollunch på bönor, majs och ris. Av bönor och majs lagar man kideri.
– Det är bra med mat mitt på dagen för då orkar man mera, säger Kame.
Några barn får inte mer mat under dagen. För det finns ingen mat hemma. Kame berättar att om hennes familj får mat över efter middagen hemma så ger de maten till en granne som behöver den. Hon tycker det är bra och säger:
– En annan gång kanske det är vår familj som inte har tillräckligt med mat.
Kame bor i norra Kenya. Familjerna har kameler och getter som de kan sälja. De måste köpa all mat för det är så torrt att de inte kan odla. De handlar i byns affär.
Bildfråga
Titta på bilden nedanför. Vad ser du som man kan köpa i affären?
4. Avslutning
Rita din egen lunch
Alla barn behöver äta och det finns massor av olika sorters mat runt om i världen. Vissa rätter kanske du aldrig har smakat förut. Några barn har kanske inte smakat det du brukar äta.
Rita!
Rita din egen lunch. Den ska vara både god, nyttig och snäll mot miljön. Läs om vad barn i andra länder tycker om. Kanske tycker ni om samma saker?
Psst..!
Ni får gärna skicka in en bild på era teckningar till rafiki@rafiki.se så kan vi tipsa andra barn i Sverige om nyttiga och goda maträtter!
