Barnkonventionen artikel 27 (åk 4-6)
En lektion om artikel 27 i barnkonventionen. Elever från Rosenlundsskolan har gjort en film om vad den handlar om. De har också gjort en övning på engelska till sin film. Du får möta Mpapayio som inte hade nåt hem och Kame som inte alltid har mat. I slutet får du fundera över skälig levnadsstandard. Vad är det för dig? Gör en lista.
Koppling till Lgr22
Samhällskunskap – ur centralt innehåll 4–6
- Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
- Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.
- De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.
Lärarinstruktioner
Läs övningarna och fundera ut hur du de passar dig och din klass bäst. Övningarna kan plockas en och en eller spridas över flera lektionstillfällen.
Du kan dela lektionen med eleverna genom att kopiera länken Start – Lektionens namn (åk x-x) och skicka. Då kommer eleverna direkt till övningarna. Du kan också visa lektionen på storbild och låta eleverna följa med.
Lektionsplan
1. Start: Se filmen på 2 minuter
2. Introduktion: Läs om barns rätt till skälig levandsstandard.
3. Övning (a-c) Övningarna är olika varandra. Låt eleverna själva välja en eller flera övningar eller dela ut övningarna till dem. Beskriv övningen och gör det tydligt vilken typ av övning det är, praktisk, sång, skriva etcetera.
4. Avslutning Fråga eleverna vad de själva tycker.
Vill du läsa på?
SCB: Barn med låg ekonomisk standard https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/barn-och-familjestatistik/pong/statistiknyhet/barn–och-familjestatistik-barn-med-lag-inkomststandard/
SCB: Lägre andel barn med låg ekonomisk standard https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/barn-och-familjestatistik/pong/statistiknyhet/barn–och-familjestatistik-barnfamiljers-ekonomi-2021/
BO.se Årsrapport 2022 med text om barn i hemlöshet https://www.barnombudsmannen.se/stallningstaganden/publikationer/blir-det-nan-skillnad—eller-sager-vi-det-har-helt-i-onodan/
FAOs rapport 2022 om mat i världen: https://www.fao.org/publications/home/fao-flagship-publications/the-state-of-food-security-and-nutrition-in-the-world/en
1. Start – film
Film
Se filmen som eleverna i åk 6 på Rosenlundsskolan i Jönköping har gjort. De berättar om vad barnkonventionebns artikel 27 handlar om och vad den betyder för barn i Sverige och världen.
2. Introduktion
Barns rätt till en skälig levnadsstandard
Vad betyder det? Jo, det betyder att alla barn ska ha rätt till exempelvis mat, kläder och bostad för att kunna leva tillräckligt bra för att kunna utvecklas.
Barnkonventionen säger att barn ska ha en skälig levnadsstandard för att utvecklas. Då tänker vi fysiskt – att kroppen växer och blir vuxen. Men det handlar om att barnet också kan utvecklas psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.
Föräldrarnas ansvar
Det är föräldrarna eller andra som är ansvariga för barnet som ska se till att barnet har det tillräckligt bra för att kunna utvecklas. Föräldrarna ska göra sitt bästa och får anpassa sig efter hur mycket pengar de har tillgång till.
Landets ansvar
Landet ska stödja föräldrarna i att ta sitt ansvar för barnen. De kan utbilda föräldrarna eller kanske erbjuda familjen kläder, mat och boende om familjen själv inte har råd med det. Landet ska också stödja föräldrarna att skaffa ett jobb för att tjäna pengar. Även om föräldern bor i ett annat land är barnet ska landet hjälpa föräldern att ge barnet ett gott liv.
Om det inte fungerar
Landet ska ge familjen det stöd som behövs för att barnen ska ha en skälig levnadsstandard. Men om det ändå inte fungerar kan landet hjälpa barnet att hitta ett familjehem att bo i tills dess att det fungerar igen.
Barnkonventionens artikel 27
1. Konventionsstaterna erkänner varje barns rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.
2. Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.
3. Konventionsstaterna ska i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt och ska vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostad.
4. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet från föräldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar för barnet, både inom konventionsstaten och från utlandet. Särskilt i de fall då den person som har det ekonomiska ansvaret för barnet bor i en annan stat än barnet ska konventionsstaterna främja såväl anslutning till internationella överenskommelser eller ingående av sådana överenskommelser som upprättande av andra lämpliga arrangemang.
Fundera på
Varför att det viktigt med en skälig levnadsstandard för att utvecklas?
Sätt att utvecklas på
Fysiskt – Din kropp växer och lär sig göra saker som den behöver: springa, gå, greppa, balansera med mera.
Psykiskt – Du förstår vilka olika känslor du känner och tankar du tänker och hur de påverkar dig. Du lär dig hantera dina känslor så att du till exempel inte blir så arg att du ställer till problem för dig själv eller andra.
Andligt – Då får lära dig om olika religioner och saker att tro på för att sedan själv kunna välja vad du vill tro på eller inte tro på.
Moraliskt – Du får lära dig om vad olika personer tycker är rätt eller fel, elakt eller snällt. Och du skapar dig en egen uppfattning om vad du tycker.
Socialt – Du får vara med andra människor i olika åldrar och lär dig umgås med dem. Du lär dig till exempel att vara artig, att lyssna, stå upp för dig själv, bry dig om och visa respekt. Och du lär dig att detta kan vara olika för olika människor.
3a. Övning
Mpapayio Stephen
Ålder: 6 år
Bor: Kenya
Klass: Förskola
På fritiden: Spelar fotboll
Fundera på
- Vad gjorde att Mpapayio behövde en till familj?
- På vilket sätt tycker Mpapayio att det är rättvist att bo så här?
Nu har jag två mammor
Mamma Penninah vet inte hur många år hon är men hon tycker att hon börjar bli gammal. Hon har fem barn. Hennes äldsta flickor är redan gifta. En flicka går i gymnasiet och bor på skolan. En son jobbar i en annan stad. Den yngste sonen är fem år. Han heter Mpapayio och flyttade in hos henne för två år sedan.
Mpapayios riktiga familj bor en bit bort i samma by. Hans mamma är mycket sjuk och hennes mediciner är dyra. Familjen är väldigt fattig. De har svårt att ta hand om Mpapayio och hans syskon och ge dem vad de behöver.
Så när Mamma Penninah frågade om hon kunde hjälpa till fick Mpapayio två mammor. Mpapayio började bo hos Mamma Penninah och tyckte att det kändes konstigt i början.
– Alla barn är lika mycket värda och behöver lika mycket kärlek. När han bor här blir jag inte ensam och Mpapayio får det han behöver. Vi hjälper varandra. Han går ofta hem till sin mamma och ser efter hur hon mår. Det är bra för honom att ha två mammor, säger Mamma Penninah och ler.
Mamma Penninah och Mpapayio hjälps åt
Mpapayio går i förskoleklass. Han hjälper också till hemma.
– Han kan valla hem getterna på kvällen och se om någon get saknas. Han hjälper mig att mjölka getterna och han springer ärenden. Idag när jag jobbade hämtade hans riktiga pappa honom vid skolan. Så alla i familjen tar hand om Mpapayio. Det är bra för honom.
Det var svårt i början
– De stora pojkarna retade mig och sa att jag inte skulle bo hos Mamma Penninah. Då var jag ledsen och arg.
Rafiki frågar honom om han tycker det är rättvist att få bo här istället för hemma hos sin familj.
– Mamma Penninah är snäll. Hos henne får jag mat och allt jag behöver. Det hade jag inte fått hemma. Jag har två hem och två mammor. Fast bara en pappa.
Rafiki frågar också om han vill ta hand om andras barn som behöver en extra mamma och pappa när han blir stor.
3b. Övning
Practice your English skills
The students who made the introduction film also prepared a few questions for you. Watch the film again.
This time, listen for the answers to these questions:
1. What is article 27 about?
2. Why do you think this article is important?
3. Are there children in Sweden who do not get this right met? Explain.
4. What can the government do if the child’s parents take drugs?
5. Name one organization that a child can contact for help.
3c. Övning
Vilka lösningar känner ni till?
En konsekvens av att vi behöver göra åtgärder snabbt för att förbättra klimatförändringarna har också skapat positiva delar som skapar hopp för framtiden. I sökandet på att hitta lösningar skapas nya och kreativa sätt att tänka på och ny teknologi utvecklas.
Vilka nya lösningar finns för transport?
Vilka nya lösningar finns för el?
Vilka nya lösningar finns för avfall?
Vilka andra lösningar kan du komma på?
4. Avslutning
Vad tycker du?
Varje barn har rätt till mat, kläder och ett tryggt hem. Men det är inte alla barn som har det. Varken i Sverige eller världen. Barnkonventionen säger att barn ska ha det för att utvecklas bra.
Några barn saknar bra mat och andra kan slänga mat. Fel mat gör att barn inte växer. Att spela instrument gör att barn utvecklas. Alla barn spelar inte men ändå utvecklas de bra för de gör annat. Så vad är viktigt?
Gör en lista på saker barn behöver för att utvecklas.
Sedan bestämmer ni vad som är:
- Nödvändigt för barns utveckling
- Bra för barn men kan bytas ut mot annat
- Väldigt trevligt men man klarar sig utan
Barn har rätt till en skälig levnadsstandard. Titta på listan. Vad tycker ni att barn i Sverige ska ha som alla borde ha?
2,7 miljoner barn blir omhändertagna av någon annan än sina föräldrar.
Det är 1 av 1000 barn i världen.
Källa: Unicef
Över 1100 barn i Sverige lever med akut hemlöshet.
Källa: BO.se
1 av 20 barn i Sverige bor i en familj där ingen av föräldrarna har arbete.
Om båda föräldrarna saknar jobb kan det ibland vara svårt att se till att barnen får tillräckligt med mat, kläder och tillgång till fritidsaktiviteter.
Ibland hjälper kommunen till med pengar. Det kallas bidrag.
Källa OECD