Barnkonventionen artikel 9 (åk 2-4)

apr 5, 2022

Eleverna lär sig om sina rättigheter och det skydd samhället kan ge. Eleverna får fundera över vad en familj är. Vad som är bra och vad som kan vara svårt med en familj. Berättelserna handlar om barn i familjehem. Mpapayio i Kenya har en extra mamma istället förr att bo på barnhem. Frida berättar om hur hon har växt upp med extra syskon. Eleverna gör eget drama om hur en frukost i familjen kan gå till.
Lektionen innehåller Åk 2-4, Barnkonventionen.
Författare: Rafiki
Alphona står framför sin skola i Bangladesh

Koppling till Lgr22

Kursplaner

Samhällsorienterande ämnen – ur centralt innehåll 1–3

  • Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer.
  • Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Samhällskunskap – ur centralt innehåll 4–6

  • Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
  • Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.
  • De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.

 

 

 

Lärarinstruktioner

Läs övningarna och fundera ut hur du de passar dig och din klass bäst. Övningarna kan plockas en och en eller spridas över flera lektionstillfällen.

Du kan dela lektionen med eleverna genom att kopiera länken Start Barns rätt till familj (åk 4-6) och skicka. Då kommer eleverna direkt till övningarna. Du kan också visa lektionen på storbild och låta eleverna följa med.

Lektionens mål

  • Eleverna ska ha förstått att familj kan se väldigt olika ut.
  • Eleverna ska ha lärt sig om sina rättigheter när det gäller familj
  • Eleverna ska veta att det finns skydd och hjälp om det inte fungerar i familjen.

 

Lektionsplan

1. Start: Se filmen (2 min)
2. Introduktion: Läs vad barnkonventionen säger om barns rätt till familj.
3. Övning (a-e) Övningarna är olika varandra. Låt eleverna själva välja en eller flera övningar eller dela ut övningarna till dem.

(a) Praktisk övning där eleven får rita sin familj och skriva något de gillar med varje person.

(b) Läs artikeln om Mpapayio i Kenya. Eleverna får se hur det kan finnas andra vuxna som hjälper familjen så att barnet fortfarande kan vara med sin familj. Alternativet här hade varit att Mpapayio bodde på institution.

(c) Lekövning med kaplastavar om vad som är bra med familj.

(d) Läs artikeln om Frida som vuxit upp i ett familjehem i Sverige och delat föräldrar med andra. Eleven får fundera på vad som kan vara svårt i en familj. En lång artikel som kan vara bra att pedagogen läser för eleverna.

(e) Gruppövning – dela upp klassen och gör ett frukostdrama i en familj.

4. Avslutning Avslutande övning där eleverna får fundera på när och hur de kommunicerar med sina föräldrar.

Material

Läs gärna fler berättelser i i Rafikis tidning med tema Rätten till sin familj

Vill du läsa på?

Alternativ till barnhem? – Barnhemskollen 

Rafikis sida om barnkonventionen https://rafiki.se/barnkonventionen/   

Unicef om barnkonventionen https://unicef.se/barnkonventionen   

Barnombudsmannen om barnkonventionen   

https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/   

Barnkonventionen på fler språk  https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/i-media/nyheter/20151/affisch-om-barnkonventionen-pa-olika-sprak/   

En webbutbildning om barnkonventionen https://www.barnombudsmannen.se/barnratt-i-praktiken/webbutbildning/   

1. Start – film

2. Introduktion

Vad är en familj?

Hur ser en familj ut? Vad säger barnkonventionen om barns rätt till familj?

Barnkonventionen säger att varje barn har rätt till sina föräldrar och får bara skiljas från dem om det är nödvändigt för barnets bästa. Den säger också att barn har rätt att träffa båda sina föräldrar.

 

I Sverige och runt om i världen ser familjer olika ut. De kan bestå av syskon och deras biologiska föräldrar som bor tillsammans. De biologiska föräldrarna kan ha delat på sig och hittat en ny partner att leva med. Då blir familjen större. Ibland lever en förälder ensam med sitt barn och i vissa familjer bor även morfar eller farmor. De flesta barn i världen bor med sina föräldrar. Några barn bor i ett familjehem eller en adoptivfamilj. Några har en kontaktfamilj som de bor hos vissa helger. Ibland kan nära vänner kännas som familj. Har du någon sådan vän?

Så står det i barnkonventionen – artikel 9

Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som är skilt från föräldrarna har rätt att träffa dem regelbundet.

Lekar från hela världen

3a. Övning 

Rumänsk pappan Tibi håller om sina två barn.

Tibis familj

Antal barn: 5
Bor: Rumänien

Här är pappa Tibi med sin son Claudiu och dotter Tabita. I familjen bor också mamma och tre andra syskon. De bor i Rumänien.

Vad är en familj?

En familj kan se ut på så många olika sätt. Det vi vet är att varje barn har eller har haft en biologisk mamma och pappa och kanske även biologiska syskon.

Att göra:

1. Rita din familj

2. Skriv ett ord vid varje person om något du gillar eller som är särskilt bra med den.

 

 

 

 

 

 

 

 

3b. Övning 

En pojke i Kenya och hans extramamma står framför en hydda.

Nu har jag två mammor!

Bredvid en av Rafikis kompisskolor i Kenya bor Mamma Penninah och Mpapayio. De bor granne  med Mpapayios riktiga familj.

Mpapayio berättar – Min riktiga mamma är sjuk. När pappa jobbar kan jag bo hos Mamma Penninah. Då hjälper vi varandra. Mamma Penninahs barn är stora. De bor inte hemma längre.

Mamma Penninah säger – barn är väldigt värdefulla.

Mpapayio gör mig glad och jag är hans extra mamma.

Mpapayio är bara 6 år. Men han kan hjälpa till med getterna. Han mjölkar så han och mamma kan få mjölk till frukost.

Ibland kommer Mpapayios pappa och hämtar honom när skolan är slut. Det tycker om Mpapayio om.

Då har jag två familjer. Det är bra!

En pojke i gul t-shirt lutar sig framåt och pustar glatt ut.

Mpapayio 

Namn: Mpapayio Stephen
Ålder: 6 år. Går I förskola.
Familj: Mamma och pappa och flera syskon. Nu Mamma Penninah också.
Bor: I Kenya
Gillar: Att spela fotboll.

Svara på

Fundera på frågorna tillsammans med en kompis.

  • Hur har Mpapayio fått behålla sin familj när mamma och pappa inte alltid kan ta hand om honom?
  • Har du någon extra vuxen som tar hand om dig ibland?

3c. Övning

Fyra av fem barn bor med två vuxna

I Sverige bor fyra av fem barn med två vuxna. Då kan du räkna ut att ett av fem barn med en vuxen. De som bor med en vuxen har ofta sin andra förälder ganska nära.

En del barn har syskon – andra har det inte. Ett av fem barn bor utan syskon. Men det finns faktiskt 1 600 familjer i Sverige som har 7 eller fler barn. Det är många syskon. (Källa SCB)

Mamma Geeta från Indien står och håller om sina två söner.

Här är mamma Geeta från Indien. Hon står med sina söner Vinod 14 år och Sinod 10 år. Hon har också tre döttrar som heter Chanchal, Chandini och Payal.

Vad är bra med en familj?

Även om syskon och föräldrar ibland kan vara jobbiga så finns det många bra saker med en familj. Fundera över vilka som ingår i din familj. Ta sedan fram kaplastavar!

Bygg ett torn ihop med några kompisar

Turas om att lägga på en kaplastav var i taget. Innan man lägger en stav på tornet ska man säga något bra med en familj. När tornet börjar bli högt är det kanske dags att hjälpas åt att komma på bra saker.

Psst..! Om du inte har kaplastavar kan
ni använda duploklossar, vedträn eller något annat ni kan bygga ett torn med.

    3d. Övning 

    Fridas stora familj

      Det finns barn som inte kan bo med sina föräldrar. Några av dem fick bo hemma hos oss. Vi har alltid varit många i vår familj. Alltid någon att leka med, säger Frida fast ibland räckte inte mammas tid till att hjälpa med mina läxor, det var lite jobbigt.  


      Varför behövs familjehem?
       

      Alla barn har rätt till bra vuxna, säger Frida. Det finns barn som inte har en frisk familj. Då kanske ingen tar hand om barnet. Då kan det barnet få flytta till en annan familj en tid. Kanske hem till en släkting eller till ett familjehem. Barn behöver lugn och ro. Man ska lyssna på barnen och höra hur de mår.

      De barnen som bott i vår familj har haft två mammor och pappor. Sina egen och så har de haft min mamma och pappa.
      Vår familj har varit ett extrastöd och hjälp. Familjerna jobbar tillsammans för att barnen ska må bra.

       

      Varför vill man bli familjehem? 

      Mamma och pappa bestämde det innan jag föddes, berättar Frida De ville hjälpa flera barn.

       

      Vad är bra med att vara familjehem?

      Man är många tillsammans. Det är tryggt. Vi hör ihop. Vi hjälper varandra.

      De barnen som bott hos oss har lärt mig mycket. Jag kan förstå varför någon är strulig. Livet kan vara svårt ibland och då ska man hjälpas åt. 

       

      Vad är svårt med att vara familjehem? 

      Ett av familjehemsbarnen var struligt och behövde stöd. Det tog mycket tid av mina föräldrar. Då fick vi syskon ta hand om varandra mera och hjälpa varann med läxor och sånt. 
      Det är alltid lite jobbigt att låna ut sin mamma. 

       

      Vill du bli familjehem? 

      Ja det vill jag! Kan man så ska man. Det är jobb men mest glädje! Man kan gå en utbildning och lära sig bli ett bra familjehem. Man samarbetar också med kommunen och barnets familj så allt blir bäst för barnet. 

      En ung kvinna som ler

      Frida

      Namn: Frida
      Ålder: 25 år 
      Gör: Läser till sjuksköterska 
      Familj: Min man Rasmus, mamma och pappa, två äldre bröder och flera familjehemssyskon. 
      Gillar:  Djur och naturen, åka på picnic, rida, vara med min stora familj  
      Motto: Man får göra fel men man får inte ljuga om det 

      Fundera på

      I en period tyckte Frida att det var jobbigt att dela sina föräldrar med andra. Det är något som är vanligt även i andra familjer.

      • Vad kan vara svårt i en familj?

      3e. Övning 

      Gör ett frukostdrama

      Dela upp er i klassen. Gör en familj. Om familjen är två eller åtta personer bestämmer ni. Spela upp för klasskompisarna hur det är i er familj när de äter frukost.

      Det här kan ni tänka på när ni gör ett frukostdrama:

      • Vilka är det som är familjen?
      • Vad pratar de om?
      • Vad får man inte prata om?
      • Vad äter de i den familjen?
      • Vart ska alla efter frukosten?
      • Är det någon som inte är där?
      En ung kvinna som ler

      4. Avslutning

      Kontakt med sina föräldrar

      I barnkonventionen står att barn har rätt till sin familj. Barn har rätt till båda sina föräldrar.

      Samhället ska hjälpa barn att ha kontakt med föräldrarna. Det är viktigt om en förälder bor i annat land eller bor långt borta. Om man inte bor med sina föräldrar ska man kunna ha kontakt ändå.

        Fundera med en kompis!

        Nästan alla barn i Sverige pratar med sina föräldrar varje dag.

        • När på dagen pratar du med dina föräldrar?
        • När lyssnar de bäst?

        Om du inte bor i samma hus som en av dina föräldrar kanske ni inte pratar varje dag.

        • Hur pratar ni?
        Lekar från hela världen

        Det är alltid vuxnas ansvar att barn får ta del av sina rättigheter. Alltså är det vuxnas ansvar att se till att varje barn har rätt till sin familj.