Minskad ojämlikhet (åk 4-6)
Lektionen handlar om det globala målet nummer 10, Minskad ojämlikhet. Ett jämlikt samhälle är ett hållbart samhälle. I lektionen får ni träffa barn får hela världen som visar att saker kan bli mer jämlika och varför det är bra. Vad kan barn göra och vad är vuxnas ansvar för att världen ska bli mer rättvis? Minskad ojämlikhet har en tydlig koppling till barnkonventionens artikel 2 som säger att alla har lika värde och att ingen får diskrimineras.
Koppling till Lgr22
Ur Kap 1
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur-och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.
ur Kap 2.1
Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
Kursplaner:
Geografi – centralt innehåll 4–6
Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).
Samhällskunskap – centralt innehåll 4–6
Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen
De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.
Lärarinstruktioner
Läs övningarna och fundera ut hur du de passar dig och din klass bäst. Övningarna kan plockas en och en eller spridas över flera lektionstillfällen.
Du kan dela lektionen med eleverna genom att kopiera länken Start – Minskad ojämlikhet (åk 4-6) och skicka. Då kommer eleverna direkt till övningarna. Du kan också visa lektionen på storbild och låta eleverna följa med.
Lektionens mål
- Eleverna ska känna till det globala målet ”Minskad ojämlikhet”.
- Eleverna ska känna till att barnkonventionen slår fast att ingen får diskrimineras.
- Eleverna ska känna till några exempel på vad barn och vuxna kan göra för att öka jämlikheten.
- Eleverna ska ha fått konkreta exempel på hur andra barn lever.
Lektionsplan
1. Starta lektionen: Film, 1 minut
2. Introduktion: Varför behöver vi jämlikhet? Läs texten och fundera över frågorna.
3 (a-c) Läsning: Möt tre barn som upplevt ojämliket. Berättelserna är olika svåra. Låt eleverna själva välja en eller flera övningar eller dela ut övningarna till dem. Övning (3a) presenterar er för Sandeep som har en funktionsnedsättning och vars klass lärde sig om allas lika värde. Övning (3b) presenterar er för Maya som fick läxhjälp för att kunna fortsätta skolan. Övning (3c) handlar om Nataly som röstar i skolvalet om rätten till rent vatten.
4. Gemensam övning: Kan man göra skolan med rättvis?
5. Avslutning: Vad har vi lärt oss? Här använder du med fördel EPA-metoden.
Material
Berättelserna i lektionen finns i Rafikis tidning med tema – Minskad ojämlikhet.
Vill du läsa på?
Globala målet nr 10 på globlamalen.se
FN:s rapport 2022 om globala målet nr 10
Om barnkonventionen på Rafiki.se
Fakta om El Salvador, Indien och Rumänien på Globalis.se
ILO, rapport 2019 om inkomstfördelning.
Erikshjälpens insats i Rumänien (ur artikeln med Maya)
Individuell Människohjälps insats i Indien (ur artikeln med Sandeep)
Individuell Människohjälps insats i El Salvador (ur artikel med Nataly)
1. Start – film
Filmfråga
Vad betyder minskad ojämlikhet?
2. Introduktion
Varför behöver vi jämlikhet?
Alla människor är födda fria och med samma värde och rättigheter. Det har alla länder kommit överens om. Då måste människor behandlas lika och ha lika möjligheter. Annars blir det orättvisa mellan människor som tillhör olika grupper. När ojämlikheten är stor säger man att klyftorna är stora.
Ett jämlikt samhälle gör att människor mår bättre och är tryggare. De har samma tillgång till hälsovård och arbete. De har samma möjligheter att delta i politik och att tala om vad man tycker. Domstolar dömer på samma sätt för alla. Jämlikt samhälle är rättvist samhälle. Om det blir för orättvist ökar risken att människor begår brott och behandlar andra dåligt.
Runt om i världen är det demonstrationer och protester när människor tycker att samhället är ojämlikt.
I ett land handlar protesterna om att kostnader för hälsovård och utbildning eller för att bo inte stämmer med det som politikerna lovade när de valdes. I ett annat land demonstrerar många för att de inte behandlas lika utan att bara de med mycket pengar kan få det som alla annars skulle ha rätt till.
Medborgare har svårt att lita på sitt samhälle om det är stora skillnader i vad människor tjänar och om det finns korruption. Det kan göra att man inte vara med och bidra till att det ska bli bra.
Det globala målet nummer 10 handlar om att minska ojämlikheten i världen. Barnkonventionen artikel 2 säger att alla barn har samma värde och att ingen får diskrimineras. Båda två handlar om samma sak.
För att alla barn och vuxna har samma värde
– därför behöver vi jämlikhet.
Fundera på
- Vad finns det för exempel på ojämlikhet?
- Vad är skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet?
Några delmål att nå till år 2030
- De fattigaste människornas inkomster ska öka
- Inkludera alla medborgare i samhället oavsett ålder, kön, religion, ursprung…
- Ta bort lagar och politik som diskriminerar
- Ge fattiga länder en starkare röst i avtal mellan länder
3a. Läsning
Sandeeps klass lärde sig om allas lika värde
När Sandeep föddes upptäckte hans föräldrar att hans fötter och händer var missbildade. Senare märkte de också att det var svårt för honom att prata.
Många av grannarna i byn och klasskamraterna i skolan tyckte att Sandeep var konstig och pratade illa om honom. Det var svårt för honom att följa med i undervisningen och efter ett tag slutade hans föräldrar skicka honom till skolan.
Men det blev bättre när han fick hjälp av en kvinna som arbetar för att barn med funktionsnedsättningar ska kunna gå i skolan och bli jämlikt behandlade.
Kvinnan såg att Sandeep hade en funktionsnedsättning. Hon gick hem till hans föräldrar och berättade hur viktigt det är att alla barn får gå i skolan. Hon sa också att det finns ett hälsocenter där familjen skulle kunna få stöd. Sandeep och hans föräldrar åkte dit.
På hälsocentret fick de lära sig om Sandeeps funktionsnedsättning och hur de kan stötta honom så att han kan leva ett vanligt liv. Organisationen såg också att Sandeep behövde en operation. Efter operationen kunde Sandeep för första gången hålla i en penna och gå utan stöd. Hans pappa säger:
– Nu vet jag och hans mamma hur vi ska stötta Sandeep, och vi vet också att det inte är något konstigt att ha en funktionsnedsättning.
Nu är Sandeep tillbaka till skolan och han älskar varje minut! Hans lärare och klasskamrater har också fått lära sig om hur det är att leva med funktionsnedsättning. Så nu känner sig Sandeep trygg och mår bra i skolan.
I år fyller Sandeep 14 år. Han har börjat förbereda sig för att kunna försörja sig själv i framtiden. Om några veckor kommer Sandeep delta i en snickeriutbildning. Hans föräldrar kommer följa med till skolan några dagar så att han i lugn och ro kan anpassa sig till omgivningen.
– Jag har lovat att köpa en ny skjorta och nya byxor till honom så att han ska se fin ut när han går utbildningen, avslutar Sandeeps pappa stolt.
Fundera på
- Varför tror du Sandeeps klasskamrater behandlade honom illa?
- Vilket ansvar har läraren?
Sandeep
ÅLDER: 14 år
BOR: Indien
FAMILJ: Mamma, pappa och ett syskon.
DRÖMYRKE: Snickare
3b. Läsning
Maya
ÅLDER: 17 år
BOR: i nordvästra Rumänien i de Romska bosättningarna
STUDERAR: Hotell och restaurang.
Fundera på
- Vad kan barn behöva för olika stöd för att alla ska ha chans att klara av skolan?
Med läxhjälp kunde Maya fortsätta skolan
Utbildning tillhör barns rättigheter. Att se till att alla barn klarar skolan är att göra världen mer jämlik. När Maya fick hjälp att klara läxorna kunde hon också klara skolan. Då gick hon i årskurs 5.
Maya är 17 år. Hon tillhör den romska minoriteten och bor i nordvästra Rumänien. Hennes modersmål, ungerska, är ett minoritetsspråk i Rumänien. I skolan till exempel pratar alla lärare och elever rumänska.
Förstod inte språket i skolan
I den romska bosättningen där hon har växt upp har det varit vanligt att barnen inte går i skolan. Maya ville gå i skolan. Hon berättar att hon kämpade med att klara kunskapsnivån för att flytta upp till nästa årskurs.
Det var svårt att studera på ett språk hon inte var van vid. Förändringen kom när hon fick komma med i ett läxläsningsprogram.
– Läxhjälpen har betytt väldigt mycket för mig, speciellt när det gäller att lära mig rumänska. Före femte klass kunde jag ingen rumänska. Efter att jag kom med i läxläsningsprogrammet har jag känt att jag är på samma nivå som mina klasskamrater och jag har inte haft svårigheter att gå vidare till nästa årskurs, berättar Maya.
Maya studerar vidare
Efter klass 8 gick Maya vidare till en treårig yrkesutbildning med inriktning på hotell och restaurang. Hon är färdig med utbildningen våren 2020. Nu kan Maya rumänska språket och betonar att hon känner sig likvärdig med sina studiekamrater.
Maya säger också att hennes utbildning gör att hon möts med större respekt där hon bor nu än hon gjorde tidigare.
3c. Övning
Nataly
ÅLDER: 9 år
BOR: i kommunen Suchitoto i El Salvador
GILLAR: Att leka och att göra läxor.
Fundera på
- Finns det saker som är orättvisa där du bor?
- Vad skulle du vilja rösta om i ett skolval?
Nataly röstar i skolvalet
Nataly och hennes klasskamrater har precis röstat i skolvalet. Det handlade om att alla ska få rätt till rent vatten hemma och i skolan. Där de bor, i kommunen Suchitoto i El Salvador, finns inte rent vatten till alla.
I Suchitoto ansvarar kommunen för att vatten når ut till alla i kommunen. Också till de som bor långt utanför stan.
När vattnet nått landsbygden är det invånarna själva som bestämmer hur vattnet ska delas lika. De bildar kommittéer, grupper, som tar beslut tillsammans.
Men på vattnets väg till landsbygden passerar det många företag som använder vattnet. Så vattnet som kommer fram till landsbygden räcker inte alltid och är ofta förorenat.
Den 27 oktober röstade alla vuxna om kommunen ska lova att skydda vattnet så det räcker till all på landsbygden och är rent. Innan hölls ett skolval på Natalys skola.
I skolvalet om rent vatten fick barnen öva sig på att rösta och ta egna beslut i frågor som de tycker är viktiga.
– Idag har vi röstat om vattnet som en mänsklig rättighet. Det är viktigt, för att av vattnet lever vi. Vi gillar vatten och därför har vi röstat, säger Nataly.
För att veta vad de ska rösta på har de fått lära sig om varför vatten är viktigt för människor, djur och växter. Och hur man kan ta hand om vattnet så att det hålls rent och räcker till fler.
– Jag har lärt mig att vatten ger oss liv och att vi blir sjuka om det inte finns vatten. Jag har också lärt mig att vatten, som är en mänsklig rättighet, innebär att kunna dricka vatten och att ge vatten till växter och djur, säger hon.
Hur kan man ta hand om vattnet?
Nataly och hennes klass fått lära sig varför vatten är viktigt och hur man kan vara rädd om det. Det här kom klassen fram till:
- Låta träden leva
- Slänga skräp i papperskorgar och ingen annan stans
- Stänga av kranen ordentligt så den inte droppar
- Låta floden vara fri från skräp
- Duscha kortare tid
4. Gemensam övning
Kan man göra skolan mer rättvis?
Eleverna på Tryserums skola funderade över hur världen kunde bli mer rättvis. Vad barn kan göra och vad vuxnas ansvar är.
1. Skriv förslag på hur ni kan göra skolan mer rättvis. Ett förslag på en lapp. Du kan använda flera lappar.
2. Sätt upp dina lappar på tavlan så de blir synliga för alla.
3. Kan ni komma fram till vilka lappar som är vuxnas ansvar och vilka lappar som barn kan göra
4. Välj tre lappar som ni ska jobba vidare med i klassen.
5. Avslutning
Frågor till klassen
1. Vad tyckte du var viktigast att veta om minskad ojämlikhet?
2. Fick du veta något nytt om andra barn
3. Finns det något av förslagen i övning 4 som du vill att klassen ska jobba vidare med?