Minskad ojämlikhet (åk 2-4)

maj 7, 2020

Lektionen handlar om det globala målet nummer 10, Minskad ojämlikhet. Ett jämlikt samhälle är ett hållbart samhälle. I lektionen får ni träffa Sandeep som lever med en funktionsnedsättning och vars klass lärde sig om allas lika värde. Den grönländska sagan om Kaassassuk tar upp jämlikhet, rättvisa och hämnd. Med eleverna i Tryserums skola pratar ni om hur skolan kan bli mer rättvis och vad som är vuxnas ansvar och vad barn kan göra. Minskad ojämlikhet har en tydlig koppling till barnkonventionens artikel 2 som säger att alla har lika värde och att ingen får diskrimineras.
Fler lektioner på samma tema: Åk 2-4, Globala målen, Jämlikhet och jämställdhet.
Författare: Rafiki
Lektion om Globala målen nummer 10 - minskad ojämlikhet

Koppling till Lgr22

Ur Kap 1
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur-och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

ur Kap 2.1
Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen

Kursplaner:

Geografi och Samhällskunskap – centralt innehåll 1–3
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen).

Geografi – centralt innehåll 4–6

Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

Samhällskunskap – centralt innehåll 4–6

De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.

Lärarinstruktioner

Lektionen handlar om jämlikhet som syftar till att det ska vara jämlikt mellan alla människor. Den tar inte upp jämställdhet, som handlar om jämlikhet mellan män och kvinnor.

Läs övningarna och fundera ut hur du de passar dig och din klass bäst. Övningarna kan plockas en och en eller spridas över flera lektionstillfällen.

Du kan dela lektionen med eleverna genom att kopiera länken Start – Minskad ojämlikhet (åk 2-4) och skicka. Då kommer eleverna direkt till övningarna. Du kan också visa lektionen på storbild och låta eleverna följa med.

Lektionens mål

  • Eleverna ska känna till det globala målet ”Minskad ojämlikhet”.
  • Eleverna ska känna till att barnkonventionen slår fast att ingen får diskrimineras.
  • Eleverna ska känna till några exempel på vad barn och vuxna kan göra för att öka jämlikheten.
  • Eleverna ska ha fått konkreta exempel på hur andra barn lever.

Lektionsplan

1. Starta lektionen: Film, 1 minut
2. Introduktion: Varför behöver vi jämlikhet? Läs texten gemensamt i klassen och fundera tillsammans över frågorna.
3. Övning (a-c): Övningarna är olika varandra och kopplar till Globala målet nummer 10 samt barnkonventionen artikel 2. Låt eleverna själva välja en eller flera övningar eller dela ut övningarna till dem.
(3a) Läs om Sandeep som har en funktionsnedsättning och vars klass lärde sig om allas lika värde. Fundera på tillhörande frågor.
(3b) Sagan om Kassassuk kan du läsa högt för klassen. Det är en välkänd grönländsk saga om en pojke som är föräldralös och som inte behandlats jämlikt. Använd frågorna för att fortsätta samtalen om hämnd och rättvisa. Det finns också en extra övning att rita Kaassassuk.
(3c) Kan man göra skolan mer rättvis? Fundera på hur ni i så fall skulle vilja göra. Inspireras av eleverna från Tryserums skola.
4. Avslutning: Vad har vi lärt oss? Här använder du med fördel EPA-metoden

Material

Texterna om Sandeep och eleverna i Tryserums skola finns i Rafikis tidning med tema – Minskad ojämlikhet.

Vill du läsa på?

Globala målet nr 10 på globlamalen.se
FN:s rapport 2019 om globala målet nr 10
ILO, rapport 2019 om inkomstfördelning.
Fakta om Indien på Globalis.se
Individuell Människohjälps insats i Indien (ur artikeln med Sandeep)

1. Start – film

Filmfråga

Vad betyder minskad ojämlikhet?

2. Introduktion

Varför behöver vi jämlikhet?

Alla människor är födda fria och med samma värde och rättigheter. Det har alla länder bestämt. Då måste människor behandlas lika och ha lika möjligheter.

Ett jämlikt land gör att människor mår bättre och är tryggare. De har samma tillgång till hälsovård och arbete. De har samma möjligheter att bestämma. Och de får tala om vad de tycker.

Ett jämlikt land är ett rättvist land. Om det blir för orättvist ökar risken att människor behandlar andra dåligt. Därför behöver vi jämlikhet.

Det globala målet nummer 10 handlar om att det ska bli mer rättvist mellan länderna. Och mer rättvist mellan de som bor i samma land. Stora skillnader i hur mycket pengar man tjänar och vem som kan delta i samhället ska jämnas ut.

Minskad ojämlikhet är att ta bort diskriminering och att ge alla lika möjligheter.

Det globala målet handlar om att minska ojämlikheten i världen. Barnkonventionen artikel 2 säger att alla barn har samma värde och att ingen får diskrimineras. Båda två handlar om samma sak. För att alla barn och vuxna har samma värde.

Fundera på

  • Vad finns det för exempel på ojämlikhet?
Rafiki jonglerar med Globala målet nummer 10

Några delmål att nå till år 2030

  • De fattigaste människornas inkomster ska öka
  • Inkludera alla medborgare i samhället oavsett ålder, kön, religion, ursprung…
  • Ta bort lagar och politik som diskriminerar
  • Ge fattiga länder en starkare röst i avtal mellan länder

3a. Övning

Sandeeps klass lärde sig om allas lika värde

När Sandeep föddes så hans föräldrar att hans fötter och händer var missbildade. Senare märkte de också att det var svårt för honom att prata.

Grannarna i byn och klassen tyckte att Sandeep var konstig. De retade honom. Det var svårt för honom att klara av skolan. Lärarna hjälpte inte Sandeep. Han slutade gå till skolan.

Det blev bättre när han fick hjälp av en kvinna, som arbetar för att barn med funktionsnedsättning ska få gå i skolan och bli jämlikt behandlade.

Hon berättade för Sandeeps föräldrar att det är viktigt att alla barn går i skolan. De fick lära sig om Sandeeps funktionsnedsättning och att Sandeep har samma rättigheter som alla barn.

– Nu vet jag och hans mamma hur vi ska stötta Sandeep, och vi vet också att det inte är något konstigt att ha en funktionsnedsättning.

Kvinnan såg också till att Sandeep fick opereras. Efter operationen kunde Sandeep för första gången hålla i en penna och gå utan stöd.

Sandeeps lärare och klasskompisar fick också lära sig om hur det är att leva med funktionsnedsättning. Så nu känner sig Sandeep trygg sig och mår bra i skolan.

Sandeep har börjat i skolan igen. Han känner sig tryck och mår bra igen. Snart ska han utbilda sig till snickare.

Fundera på

  • Varför tror du Sandeeps klasskamrater behandlade honom illa?
  • Vilket ansvar har läraren?

Sandeep

ÅLDER: 14 år
BOR: Indien
FAMILJ: Mamma, pappa och ett syskon.
DRÖMYRKE: Snickare

Sandeep med sin mamma, pappa och lillebror
Sandeep studerar
Karta över var Indien ligger

3b. Läsning

Sagan om Kaassassuk hämnas

För många år sedan bodde det en man och en kvinna på Grönland som så gärna ville ha ett barn. Efter många år fick de en pojke som de kallade Kaassassuk. Tyvärr blev föräldrarna sjuka och dog när han bara var en liten pojke.

Kaassassuk blev utan föräldrar och utan ett hem. Han sov på gatan tillsammans med hundarna. De andra barnen i byn retade honom för det. Och för att han hade stora näsborrar. Varje gång mat serverades fick Kaassassuk ta sist. Han fick ofta samma mat som hundarna fick.

En dag såg ett  gammalt par honom. De bestämde sig för att ta med honom hem och ta hand om honom som om sin egen son.

De älskade honom mycket. Men de andra barnen fortsatte att reta honom.

En dag berättade hans nya pappa om en kraft i bergen. En kraft han behövde hitta för att allt skulle bli bra igen. Kaassassuk lämnade sina nya föräldrar för att hitta kraften. Han levde i skogen helt ensam. Han var hungrig och trött och frös mycket. Men efter många veckor så hittade han mannen som gav honom superkrafter.

Kaassassuk återvänder till byn, men berättar inget om sin nya kraft.

En morgon kom några barn skrikandes längs gatan i byn. Tre stora och starka isbjörnar hade kommit till stan. Alla utom Kaassassuk blev rädda. Så han gick fram till isbjörnarna och besegrade dem.

Efter det ville alla vara hans vän. Och det gjorde Kaassassuk arg.

Han kom ihåg hur elaka de varit. Så nu ville han hämnas och vara elak tillbaka. Det tyckte han var rättvist.

En dag kom en mäktig man till byn. En man som ingen fruktade men som hade stora krafter. Han sa till Kaassassuk att han måste sluta vara elak och hämnas. Men Kaassassuk ville inte lyssna.

Mannen såg inte så stark ut och Kaassassuk försökte övervinna honom med sina superkrafter.

Kaassassuk hade inte en chans. Snart kastade den mäktiga mannen honom i sjön. Där låg Kaassassuk kvar länge och skämdes över hur elak han varit. Han låg kvar där och gömde sig tills de andra människorna gått hem och han vågade komma fram igen.

Staty av Kassassuk på Grönland

Bildtext: Bild från boken: Kaassassuk – Den föräldralöse. Författare och illustratör: Christian Fleischer Rex Förlag: Milik publishing 2009

Fundera på

  • Vuxna och barn behandlade Kaassassuk ojämlikt. På vilket sätt?
  • Varför tror du att den mäktiga mannen kastade Kaassassuk i sjön?
  • Är det rättvist att hämnas?

Rita

  • Rita hur du tror att Kaassassuk och hans by såg ut efter att Kaassassuk kommit upp ur vattnet.
  • Rita hur du tror att de andra barnen behandlade honom efter att han blivit kastad i sjön.

3c. Övning

Elever på Tryserum skola

Kan man göra skolan mer rättvis?

Eleverna på Tryserums skola funderade över hur världen kunde bli mer rättvis. Vad barn kan göra och vad vuxnas ansvar är.

1. Skriv förslag på hur ni kan göra skolan mer rättvis. Ett förslag på en lapp. Du kan använda flera lappar.

2. Sätt upp dina lappar på tavlan så de blir synliga för alla.

3. Kan ni komma fram till vilka lappar som är vuxnas ansvar och vilka lappar som barn kan göra

4. Välj tre lappar som ni ska jobba vidare med i klassen.

Läs i Rafikis tidning om vad eleverna i Tryserum tyckte

4. Avslutning

Frågor till klassen

1. Vad tyckte du var viktigast att veta om minskad ojämlikhet?

2. Fick du veta något nytt om andra barn

3. Hur ska ni jobba vidare med de tre lapparna ni valde i övning 3b?